det är inte möjligt...

jag får nypa mig själv för att inse att detta är verklighet.

när jag vaknade imorse ville jag dra täcket över huvudet, blunda och vakna upp på östsidan av Sverige. men ack så fel man kan ha. ropade in Linnea när jag hörde henne, satt och snacka ett tag. sa till henne att om jag nånsin ens yttrar mig om att jag vill hem, skulle hon binda fast mig. Sagt och gjort sa hon. det är nu man får se till att separera känslorna och förnuftet. min kropp och själ säger att jag måste hem. nu. på en gång. jag vill hem. men förståndet säger att jag måste vara kvar. jag behöver detta. jag behöver vara utanför min trygga lilla bubbla ett tag för att se om jag verkligen är upplagd för det så kallade livet. än så länge verkar det ju så. sedan behöver jag verkligen pengarna. pengar är verkligen inte allt, men för mig är det en del. jag blir iaf lite begränsad om jag inte har pengarna -speciellt eftersom jag tycker om att resa...

Idag har jag och Linnea bakat mâtensgodis.. MUMS! när jag var "yngre" kunde jag smälla i mig 4567890 st utan några problem. men idag var det inte lika lätt, men det var lika gott :) sedan brände jag av några Criminal Minds avsnitt innan det vankades jobb... jag hade så extremt ont i magen och ville bara försvinna påvägen dit. men, hallå, det var ju inte så farligt... det var verkligen värre i måndags. visst jag tabbade mig lite men det var inte så farligt.. hela kvällen flöt på. som tur va så dök Linnea upp sista timmen och hjälpte mig. jag hjälpte ju henne igår :) det blir som lite lättare när man är 2 :)
Vi kom väl hem runt halv 1. satt och tjata lite, pratade lite om thailand etc. Jag och Linda är ju sugna på att dra dit, och besöka platser där inte 99 % av sveriges resande befolkning befinner sig.. det skall vara magiskt. fantastiskt.

Mitt hjärta hade gjort en liten överraskning till mig idag/ikväll/inatt.. OM jag blev glad. rörd. tagen. förvånad. chockad. hur är det möjligt att hitta någon som älskar mig lika mkt som jag älskar henne? det existerade endast i mina drömmar. men nu är det liksom.. verklighet. denna tjej är en människa jag kommer att vårda väl i min närhet. ibland funderar jag på om det finns andra människor som kan uppleva detta? för att för mig är detta något sällsynt.

Oh well... Nog om kärlekskranka Kim. Om jag skall summera dagen så har det nog varit en ganska okej dag :) Nu vankas det snart morgon, borde nog nana kudden.

För Alltid