onsdag 4 juli 2012

Min lillebror är borta. Huvudet snurrar och det enda man kan koncentrera sig på är att sätta ena foten framför den andra. Mitt upp i allt ska man anstränga sig för att få hjälp.
Min lillebror är borta, en stark själ som förändrade många liv, låt det inte vara förgäves.
Ville du detta? Ångrade du dig? Var det därför de fann dig på golvet?
För mig går allt baklänges. Acceptans först, skuld sen och nu känner jag overkligthet.
  Vad gör vi?