ställde klockan imorse för att jag skulle ringa upp till Nordnorge ang. jobb. Ne men då är den jag ska prata med borta fram tills 12 och sen möte resten av dagen till kl 16. Men med tanke på mitt tålamod så ringde jag strax innan 16, IFALL jag kunde få tag på honom. Nej då, de fick jag inte. Frågade honom i telefon ifall de fanns någon annan jag kunde prata med, vilket de inte gjorde, sen tillade han även att det går inte så bra för de företaget nu och att det kanske inte va den bästa säsongen att söka... hmm... jag behövde nog höra det där för att få ner mig på jorden ett tag... som jag nämnnt tidigare så är jag redan i nordnorge och vänder den där jäkla laxen, min själ är redan i USA och sitter på en 12 timmars bussresa påväg nånstans... gah! jag är t.o.m flygrädd, men det skiter jag fullständigt i, så länge jag får komma till USA!
Var på kaffe hos SilverSara (bor 5 min gångväg ifrån varann nu :)) förut och pratade om USA-resan. även fast de är låångt ifrån planerat så känns de som att jag har det planerat i skallen, var jag ska, vad jag vill se, vad jag vill göra. jag måste nog säga att jag känner mig ganska stolt över att äntligen få planera något jag verkligen viillll göra. ligger man i soffan och bara drömmer, så händer inget. som oprah säger: if you can dream it, you can be it.
men får jag ett nej från nordnorge, så är jag på samma ruta igen. what to do...?
många gamla klasskamrater från gymnasiet har redan gjort sina livs resor... det ville jag också göra när jag tog studenten... bara att jag fick ta en liten längre omväg att komma dit jag är idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar