3 år har gått sen jag tog studenten. studenten som jag trodde jag aldrig skulle uppnå. känns som att jag kommer ihåg varje sekund. försovning till studentfrukost, 5 studenter inknöade i Ninas "bärplockare" -fortfarande klapp kanon, erics försening till fotografiet så han kom i vanliga kläder -hittade inte kavajen ;) maria och marias sång i kyrkan som de fick avbryta efter hälften -good riddance, erika kom staplandes på ett par kryckor, sara och carls tal i kyrkan, alla Teds Gärdestads-låtar som sjöngs av lärarna, eller battlen med låten med "man ska ha husvagn"-melodin fast de hade gjort om den "Man ska gå TL / Man ska gå SP", jag fick ett diplom "Klassens sädesärla- ses oftas nigande och återvänder alltid till häckplatsen" - jag har än idag inte förstått mig på den moteveringen ;) eller när Henrik riktade en vattenpistol mot mig - jag trodde de va vatten så jag gapade, men det var hembränt, eller när Tilda kom och hämtade efter jag hade åkt flaket- då hade jag inte gråtit på en timme men när jag satte mig så bröt jag ihop totalt..
och här är jag. 3 år äldre. vad har jag hunnit med? jobbat på sykes, varit i thailand, italien, madeira, portugal och malta, bott i östersund i 3-4 månader, pluggat i Östersund (lååånga månader) varit på Pink två gånger, krockat, kvaddat en annans bil, köpt en egen bil, haft sex på de mest konstiga ställen, varit vaken långa nätter och in på morgontimmarna, åkt alldeles för mkt tåg, testat yoga, motionerat alldeles för lite, fått blackouter, kräkts på bakfyllan, hamnat i slagsmål, varit på festival 3 gånger, halsat en öl på säkert mindre än 30 sekunder, varit på begravning, sett Takida 5 gånger, gråtit, skrattat, saknat, älskat, hatat, skrikit, myst, blivit sviken, kysst, flyttat 9 gånger (!!) fått nya vänner, åkt ambulans två gånger, varit på 55an (inte mkt att hurra för dock)
det var inte så här jag hade tänkt att mina följande 3 år skulle se ut..låångt ifrån.. men så här har det blivit. se, det är därför ingen idé att planera sin framtid. för det blir aldrig som man har tänkt sig. utan ta dagen som den kommer, och gör det som faller dig in för stunden.
sen för exakt 5 år sedan steg jag in i ett rum med ljusblåa väggar som var enormt obekvämt. jag ville bara därifrån. vad skulle jag dit och göra?! hallå!? men jag gick dit för att jag hade fått en kallelse. varför då? jag minns att hon sa: För vem gör du detta mot dig själv? Va ä de för mening att ta livet av sig när man ändå inte får höra snacket efteråt? Lova mig att du kommer tillbaka efter sommarlovet..
Kom tillbaka gjorde jag, även fast det var en sjukhelsike jobbig sommar. FRUKTANSVÄRD! jag har fortfarande kvar snäckan hon gav mig efter första besöket. en liten liten snäcka. ett under att jag inte har tappat bort den. så vimsig som jag är ;) gick där kontinuerligt i 2 år.. sen blev det studenten och jag trodde aldrig jag skulle dit något mer. men ack så fel jag kan ha :) jag har sagt till henne ett flertal gånger att jag egentligen inte ska va där. hallå jag är ingen elev längre. Du lilla Kim, du får träffa mig när jag t.o.m har gått i pension. och jag för inga dokument eller så så ingen behöver veta det heller!, har jag fått till svar då.
Innan jag träffade henne var jag som en stängd bok. pratade inte om mina känslor för någon, talade inte om något för någon. hon lärde mig att prata.. jag var som en tickande bomb..
Var där senast idag och det är sjukt hur mkt hon påverkar. Glad är jag för det.
1 kommentar:
saknar jätte mycket! Men det bara att se tillbaka och le :)Nu gäller det att se framåt! Undra vad som har hänt om 3 år. vad har vi då hittat på? spännad o nyficken!
Kram!
Skicka en kommentar