Lättat på trycket..

jag känner att jag nu börjar bli för utlämnad i min blogg. men den som stör sig på det, kan sluta läsa :) visst jag kan skriva på ett vanligt papper, eller på dokument i datorn. men tycker att på detta vis är enklare. för då kan jag komma åt den, var jag än är. och det sparas, ute i cyberspace. Block, papper och annat kan komma bort, datorn kan krascha därså lika mina dokument...so thats why.

det var mitt fel. det spelar ingen roll hur många som säger eller hur många gånger dom säger att det är inte mitt ansvar. men ändå. jag visste ju. jag hade kunnat valt att lämna över min vetskap till Ingrid. men jag var så dum så jag gjorde det inte.
och för att straffa mig själv blev det att tejpa igen.

sen tänker jag, vad är jag här för? hallå, hur dum i huvudet är jag inte? men som Jessica sa, det är ett invant beteende..

"What would you have said to her?
I don't know. That I was sorry. That I will never know what it was like to be her. But I know what it's like to want to die. How it hurts to smile. How you try to fit in but you can't. You hurt yourself on the outside to try to kill the thing on the inside."

jag har börjat se på Ghost Whisperer nu igen. och jag blir så kär. kär i kärleken. för deras förhållande, det finns endast på film. det är inte verkligt. det vet jag. men jag vill ändå. ha nån. någon att kramas med, någon att kyssa på, någon man kan krypa intill när man vill försvinna. nån man kan klia i håret på, nån man kan ligga brevid och låta ögonen vila på den vackra människa i timtal och känna en total lycka, över att just DEN personen är din och ligger brevid just dig och ingen annan.

saknar det otroligt mkt.... jag vill vara någons lycka. jag vill tillhöra någon..