onsdag 20 oktober 2010

jag vet att det kanske inte är så kul för andra att läsa detta då de ej har en aaaning om vilka alla dessa är, eller hur de är som personer... men det kom upp en grupp på facebook om alla roliga citat som har sagts på mitt gamla jobb, inom callcenter-yrket... jag satt här och asgarva för mig själv. Jag är faktiskt med i ett stycke, de ni :P jag delar gärna med mig av glädje detta gav mig, men förstår om ni inte tycker de ä lika skoj. vissa saker är lite torra, men andra. Hujedamej

Pim-Pim: "Jag ska göra en kombinerad kondom och gummibåt"


Pim-Pim: "Jag tänkte boka ungdomsportalen...nej, ungdomsmottagningen. Nej! Vildmarksporten menar jag!"


Pim-Pim: "Vad tänker du på?"
Ingrid: "Jag tänker på att vädret är jävligt och det inte finns nån snö."
Pim-Pim: "Ah...men var glad att du inte äger en pulkafabrik."


Ingrid: "Tänk att doppa Johnny Depp i choklad och slicka upp det!"
Julia: "Ah, fan vad mätt man skulle bli då!"


Torild: "Jag är inte så vig så jag kan inte äta pizza."


Ingrid: "Vad betyder vedlegget?"
Julia: "Sneeell heest"


Barkis: "Igår höll jag på att köra över en sån där jävla naturkanin!"


Ingrid: "Allting går"
Barkis: "Förutom det som kryper..."


Ingrid: "Du har sagt 'va?' åtta gånger nu! Är det din catchprase of the day, eller?!"
Barkis: "Va?"


Jörgen: "Jag har så djupa smilgropar så det lär ju ha fastnat saker i dom."


Barkis: "Jag måste fan dammsuga. Det är så grusigt i halsen."


Sofia P: "Och här var det helt smullfockat med folk"


Jenny J: "...och så har dom såna här galtar. Eller jag menar betar"


Ingrid på annandagen: "Det ringer ju som om det vore fredag!"
Christian Ek: "...men. Det är ju fredag."


Julia: "...och på menyn ska det finns kokt bröd med stekt katt"
Torild: "Ja, katt hade varit fint!"


Julia lyssnar på Bruce Springsteen:
"För trodde jag han sjöng 'Barn i USA' "


Richard om AS400:
"Det går ju lika långsamt som en bakåtgående snigel i sirap!"


Julia: "Vad heter spenar när dom inte sitter på kor?"
Marina: "Vetemjöl!"


Julia: "...och negern runkade liv i honom...nä, ruskade står det ju!"


Julia: "Torild? Vill du bli min husneger?"


Richard: "Skrik i min telefon om det ringer!"


Jenny J till Julia: "Hur är det med dej? Du ser ju förjävlig ut!"


Julia under advent: "Ja, jag fick mej en stake igår."


Julia: "Men bokar man tvåstjärnigt utomlands får man ju räkna med att bo i Fritzls källare!"


John P: "Åh, nu tror jag att jag satte hjärnan i halsen"


Barkis klockan två på natten: "Jävlar, jag har glömt att gå och lägga mej!"


Richard: "Vad har du gjort i helgen?"
Ingrid: "Jag har socialiserat med fok i Åmål"
Richard: "Va?! Steriliserat?"


Julia nynnar på nationalteatern.
Ingrid: "...fyllan värmer bäst"
Julia: "Sjunger dom fyllan? Jag har alltid trott att dom sjunger fittan!"


Julia löser korsord. Sjöfågel, 3 bokstäver.
Julia: "Gam!"


Ingrid: "Fan, vad datorn ska hänga sig då!"
Julia: "Det är bra att sno socker från McDonalds!"


Ingrid: "Jag slutar snart. Om en timme."
Julia: "Jag slutar snartare"


Robin: "Jag tror inte på det där med g-punkt i röven."


Ingrid: "...så står det 'om ni inte vill ha påringningar i framtiden' "
Julia: "Infektion i förhuden?!"


Kund: "Var sitter ni då?"
Pim-Pim: "I Dalsland."
Kund: "Men jag bor ju i Säffle. Var sitter du då?"
Pim-Pim: "Jag pendlar varje dag, jag vet faktiskt inte vad stället heter."


Julia: "Det finns mycket man kan göra med en banan."


Ingrid: "Fan, jag går som en jävla gröthög!"


Julia: "Kan du stämma min ukelele?"
Ingemar: "Jadå."
Julia: "Utan stämband?!"


Christian Ek till Julia: "Mäh, ni har ju hål ni också!"


Julia: "Jenny har ju värsta snygga ben. Liksom...liksom...*gestikulerar* "
Ingrid: "Kurviga?"
Julia: "Nej, men liksom snygga, typ...fitta!"


Camilla till Matilda:
"Förra gången du var här så satt du med med handen på musen och nu när jag kommer hit sitter du också med handen på musen."
Matilda till Julia:
"Nu har jag kommit två gånger och du har hoppat till båda gångerna."


Rasmus: "Nu står du jävligt nära, närjävel!"


Julia: "Jag är baksugen...alltså sugen på att baka!"


Barkis: "Jag är hungrig!"
Ingrid: "Men ät lite på dina pattar då"
Barkis: "Nej, dom är så beniga!"


Richard: "Vilken skön mus du har, Barkis. Den är inte lika trög som min!"


Barkis: "Jag kan inte sluta pilla i det jävla hålet"


Jörgen: "Men kundens morsa ligger ju och dör i Danmark!"


Ingrid ringer till hotell Belfast:
"Hello, is this the hotel Ballfest?"


Johan Lillman till Oscar Munkbo:
"Vet du vad jag drömde i natt? Jag drömde att jag klippte mej, sen när jag var klar så såg jag ut som du"


Kim W: "Det är fyra på rast! Jag kissar nästan på mej!"
Julia: "Det gjorde jag förut!"


En snygging går förbi.
Sofia A: "Gud, vad snygg han är!"
Kim S: "Hm...jag är nog gay."


Julia: "Torild, kommer du på kakfesten då?"
Torild: "Nej, min svärmor ska födas idag"


Richard ringer till Italien:
"Men kan ni svara då era jävla makaronbögar!"


Sandra H snackar motorcyklar:
"Vad coolt om man hade en sån där David Harrison"


Petra: "Alltså det ringer som en skräckfitta!"


Petra till kund: "Kan du prata lite tystare, jag hör så dåligt."


Catarina: "Julia, kan du hjälpa mej att klämma ihop min mus?"


Richard: "Det säger 'invalid password'...den kanske bara har ett ben?"


Julia: "Oh shit, I think I broke crib!"


Ingrid: "En panpizza vore gott"
Julia: "Peps Persson?"


Pim-Pim snackar könssjukdomar:
"Ja, dom du går för länge kan du bli invalid...eller impotent."


Ingrid: "Jag hade en kund som ringde in som ville ha tips om hotell vid Medelhavet"
Julia: "Var ligger Medelhavet? Jag är jättekass på geografi, det enda jag kan är Barens hav fast jag trodde det hetter Barnens hav."


Julia gör rent Ingrids datamus med desinfektionsmedel.
Robin: "Ingrids mus är våt men Julia torkar"


Robin: "Men jävla bög, jag får inte upp den!"


Emelie W: "...och i holken på HC var det ett sånt här fett lager!"
Emil B: "WC heter det!"


Julia löser korsord, Djurgården 3 bokstäver med "I" i mitten.
Julia: "Hm...HIF?"


Julia tittar på båtar: "Vafan, det ingår till och med 50 hektar motor!"
Hanna: "Du menar inte hästkrafter?"


Julia ringer till Dilan:
"Hej, jag skulle vilja beställa en pizza...fast en hamburgare."


Julia: "Imorrn ska det bli fulare väder."


Matilda: "Den dyraste biltvätten på Shell kostar 130 kr"
Julia: "Det är typ som en bio med popcorn och dricka!"


Julia: "Grebbestads julmust är julmustarnas julmust! Det är nästan så det skriker tomtar när man dricker den."


Julia: "Kardemumma i gröt är jättegött för då smakar det bullar."


Kund: "Var sitter du då?"
Julia: "Jag får inte säga var i Ed jag sitter."


Julia och Pim-Pim diskuterar om att det gör ont att få cykelstången mellan benen.
Julia: "Du, det gör faktiskt ont för tjejer också. Men vi blir iochför sig inte sterila"
Pim-Pim: "Nä, ni får ju bara en fläskläpp"


Ingrid: "Hur gick det med fraudcaset?"
Hanna: "Jo, vi jobbar på det"
Pim-Pim: "Visste ni att Madonna kommer till göteborg!"


Marina: "Jonas hade en buttplug i sin kyl"
Torild: "Men det är ju inte sommar nu!"


Julia: "Fan, vad korkad jag är. Jag köpte bananer och mjölk för mina sista pengar och sen kom jag på att jag inte behöver det."


Christian Ek: "Nä, jag sitter inte i Stockholm, men jag kan prata svenska ändå."


Oscar till kund: "Ja, det finns dom som bokar helt fel år, så en månad är ingenting."


Barkis: "Jag har mycket Kiss på min mobil."


Fråncke: "Man måste vara tanig som Oscar eller Ingrid om man ska kunna gömma sig bakom Robin."


Pim-Pim: "Jag vill ha en sån där kanin...nej, kamel... Nej! Bulle menar jag!"


Dmitry: "Jag fyller år på lördag."
Julia: "Åh, grattis i förskott."
Catarina: "Aaah! Så får du inte säga, det betyder otur. Nu kommer han dö!"


Kasper till Robin: "Men äru bög eller? Du använder lypsyl!"


Julia: "...så behöver jag din emailadress"
Kund: "Er du norsk?"
Julia: "Nä, jag är svensk."
Kund: "Min emailadress heter så: erdunorsk"


Julia: "Äter du äpple med smör?"
Sandra H: "Va? Jag äter smörgås med kyckling."


Julia: "Jag kan juinte äta den, det är ju skinka. Och kebab också, det är ju också skinka!"


Julia: "Du ser ut som han i V for Vendetta."
Kasper: "Jag vet, du har sagt det fem gånger."


Richard: "Vrid mikrofonen på headsettet så hörs det bättre."
Julia: "Nej, men då andas man i den. Jag tycker bättre om att ha den nån annastans."


Marina: "Gud, vilken trög kund. Jag fick ju typ krupp!"


Julia löser korsord. Indiskt bröd, två bokstäver.
julia: "Pizza!"


Kund till Robin:
"Jag har suttit i kö så länge, så jag har glömt vad jag skulle fråga."


Julia: "Jag brukar inte bli så aggresiv när jag har blåbärsvecka."


Richard: "Jag är en jävel på att krångla till saker, men jag är tamejfan jävlig på att lösa dom också!"
nu blir jag snart som Linnea, helt jäkla anti vintern och kylan så det finns inga ord för hur mkt jag hatar det här! Jag måste köpa mig en vinterjacka snart, men man ser ju ut som en michellin-gubbe i dom... men kanske måste göra det tillslut iaf...

läste Aftonbladet nu. och jag blev extremt illamående så jag trodde nästan jag skulle få besöka Mr Ulrik. jag fattar inte. jag förstår inte. ont gör det.


ungefär så här känner jag mig. intrasslad och fångad. MEN, jag vet att det bara är att blåsa bort hindren...




en bild som togs en tidigt morgon då jag kom till jobbet och möttes av att det var dass-papper inlindat över heeeeeeeeeeeela mitt bås... :P

tisdag 19 oktober 2010

Missy Higgins Nightminds



för väldigt länge sedan, 1,5 år sen så fick jag denna länken skickad till mig av en väldigt fin vän... det känns gott att man har någon i sin närhet som hon :)
"Så med hoppressade käkar tar jag emot de feluppfattade kommentarerna och fortsätter gå. Jag blinkar undan tårarna och tittar rakt fram.
Det går så bra nu, javisst, det går så bra nu...
Jag gör mitt bästa för att försöka intala mig att det dem säger är sant. Jag går och går, ökar farten för att tillsist rusa med allting bultande inom mig. Och när jag kommit utom synhåll för alla, då faller jag ihop och gråter.
Jag gråter och gråter i vad som tycks vara en evighet. Jag krampar och hulkar, sedan tar jag ett djupt andetag och torkar bort tårarna. Reser mig upp, rätar på ryggen och går sedan ut för att möta ännu en dag"


-Jessica-

I'm still alive but I'm barely breathing

igår kväll när jag gick och la mig hade jag en sådan stor panikångest så jag trodde verkligen inte det skulle sluta väl... men jag kom över den, bara för att möta nästa hinder. knappt sovit något inatt. mardrömmar igen. och det var då inga vackra syner. Kl 13 idag hade jag tid på Unga Vuxna. Jag ville bara springa därifrån. än en gång satt jag och väntade på någon som får betalt av att lyssna på mina issues... Slängde iväg ett mess till Sanna att jag satt en trappa under henne och väntade, och önskade att det var hon jag satt och väntade på. 3 minuter senare så kom yrvädret ner för att säga hej :) I sina blåa jeans och den gråa stickade koftan hon så ofta brukar ha på sig. Blev så glad så jag fick tårar i ögonen (och det blev då inte bättre när hon gick) Jag talade om för henne att jag ville bara springa därifrån, att jag ville verkligen inte det här och att jag nästan hade bestämt att jag inte kommer att tycka om den människan jag "måste" snacka med. Vad löser det, frågade Sanna mig. Hjälper det att tänka så? Kommer du någon vart med att vara inställd på det? .... Nej jag gör junte det...
Nästa gång jag ska till UV så skulle jag höra av mig till henne för en liten snabbvisit... känns tryggt. men ändå, ännu en gång så förvånad över stödet jag får utav de alla, även fast de inte behöver...

iallafall, mötet var ingen katastrof men ändå inte så lyckat...så efter gick jag in och besökte Åsa på hennes nya jobb, Forsa bageriet och fick lite livsgnista tillbaka. Sedan gick jag och Johanna på stan och shoppade lite... Impulsiva som vi båda är så åkte vi och körde go-cart :) herrejisses vad trött man blir i kroppen... sen så hörde jag en välbekant röst i skallen som sa: Vad kan du göra NU, hur kan du göra, (handgester) för att ändra dina tankar och göra/tänka tvärtom? så det var bara att sätta på sig hjälmen och köra..

nu sitter jag här och väntar på att Emma och Bella skall komma förbi, så skall vi laga mat och baka bröd. mums. det skall bli riktigt mysigt... och tryggt, för det är ingen bra dag idag...


theracaugh, är nog det vidrigaste jag druckit. om man blandar theralen och tequilla, DÅ får du den smaken. jäkla hosta...

måndag 18 oktober 2010

what difference does it make..?

nu är jag sådär jobbigt mätt att jag inte riktigt vet vad jag skall ta mig till... gäller att fokusera på att ligga kvar i soffan...

känslorna har idag varit en berg-och dalbana. som ni läste så började dagen riktigt bra. men när jag kom till jobbet, hade jag visst glömt vissa saker igår... en sak stör mig lite, hur kom de fram till att det var jag som hade glömt signerat rabattchecken? det kunde lika gärna varit någon annan... aja, inte hela världen, men det var tufft...
idag fick jag hjälpa en jättetrevlig kund med ett klädesplagg. hon behövde råd angående en lång tröja och hade jag sagt vad jag velat hade jag nog sagt: Shit, de var ju skitsexigt på dig! Men, det kanske är lite olämpligt så jag fick hålla band på mig... vad gör man egentligen i sådana situationer? Vad hade DU velat höra?

jag har upptäckt att jag repeterar väldigt ofta vad jag skall göra nästkommande dag och närmaste vecka. risk för att bli för tjatig. men det är för min skull jag gör det, för att jag verkligen inte skall glömma bort att ha något att se fram emot, och att jag hela tiden repeterar för mig själv att jag fyller faktiskt vissa dagar med något som håller mig sysselsatt...


och nu gör jag samma misstag igen, ser på Paranormal State aaallll by myself!!! :P

måndag, ljuvliga måndag

just nu, i denna sekund, känns det som om jag skulle kunna bestiga Mt Everest inklusiv min hosta.... För vet ni vad, Sara skall fortsätta vara min KP. Hur bra är inte det? Stod i duschen förut och log brett för mig själv.


och vet ni vem som handlade av mig igår då?... glömde skriva det igår kväll, men det var självaste Minnah... Och ni som känner mig vet ju att jag kan vara lite kändiskåt, även för de "mindre kända" personer... så det var bara för mig att behålla lugnet och behandla henne som viiilken människa som helst. and I did it.

det här är ganska typiskt för min "diagnonsen" Ena stunden är jag så lågt under vattenytan att jag knappt kan se något ljus. Men idag, är jag så högt upp i det blå så jag är nästan lyrisk... och jag blir så trött på det här, svart eller vitt...

söndag 17 oktober 2010

känner mig trött i både kropp och själ.

har jobbat idag, sen åkte jag hem till Åsa för middag för att sedan följa med henne när hon lämnade av sina syskonbarn i sthlm. hon frågade mig igår ifall jag ville hänga på, självklart! sen att jag fick middag serverad efter en hård arbetsdag, tackar man ju inte nej till.. Å gissa vad jag fick? APELSINKYCKLING! tror tom att den var godare än Sussies :)


jag önskar jag kunde få vara så här trött varje dag. livet hade blivit mkt enklare då...


Jag har planer hela veckan utom fredag och söndag. imorgon jobb, tisdag besök på Åsas nya jobb, sen Unga Vuxna, efter det shopping med Johanna. Jobb onsdag och torsdag. Lördag skall jag hjälpa SilverSara med barnkalas för hennes dotter...

känner att det här var en ganska flummigt inlägg, inte någon större kontroll på svenska meningsbyggnader..


men en sak kan jag tillägga, jag är så extremt glad över all stöd jag får utav Åsa och Sara, även fast jag nu inte är deras "arbetsuppgift" för dom...

lördag 16 oktober 2010

"Life changes us. We develop new traits. Become less territorial. We start competing. We learn from our mistakes. We face our greatest fears. For better or worse, we find ways to become more than our biology. The risk of course is that we can change too much to the point where we don't recognize ourselves. Finding our way back can be difficult. There's no compass, no map. We just have to close our eyes, take a step, and hope to God we get there"

-Meredith Gray

nu gäller det...

... att blicka framåt...

hallå visste ni att jag har hela livet framför mig? att jag kan faktiskt göra precis vad jag vill, vad jag känner för, när jag känner för det? jag har verkligen INGA begränsningar.

ikväll tror jag att det är en sån där kväll då jag känner mig lugn. än så länge.

jag har nu blivit sugen på volontärarbete... och ibland kanske man måste börja i små steg... så jag har idag skickat iväg en ansökan om att hjälpa flyktingbarn/ungdomar med läxläsning här i stan.. 2-4 timmar i veckan.. vet inte vad jag tycker om det, men va fasen. varför inte testa på? antingen kommer jag tycka att det är skittufft, eller så kanske jag kommer tycka att det är askul... om jag trivs med det, skall jag nog sikta större nästa år... Mocambique here I come...

jag hade ju tänkt plugga nångång, jag hade faktiskt tänkt flytta till sthlm nångång. men enligt min fysiska hälsa så hade jag inte planerat att dö any time soon :P

----
jobbet gick väl sådär idag... men jag överlevde... har nog fått årets mest obehagliga förklaring av en kund idag: Hej, jag söker ett sånt där hej-jag-är-alkoholist-och-jag-slår-min-fru-linne... Eee, vad svarar man på det liksom? jisses...
jag tog mig igenom fredagskvällen med nöt och näppe. hade en sådan panikångest och en heeel del impulser så det kändes som om jag kvävdes. kunde inte se idol heller då det blev ännu jobbigare... som tur var hade jag kontakt med Åsa Nisse under kvällens gång. annars vet jag nog inte hur det hade slutat.. att det kan vara så svart ibland...?

snart är det jobb på G. och jag tror jag måste inhandla mig en ny garderob för har verkligen inga varma kläder.. burr... knappt jag hittade något att ha på mig idag... men nu är det löst, vad skall jag nu ha för skor??

fredag 15 oktober 2010

Kelly Clarkson - Breakaway



har hört den många gånger tidigare... men när alice förklara varför hon hade valt just den låten, gick det upp ett litet ljus för mig...

Trying hard to reach out
But when I tried to speak out
Felt like no one could hear me
Wanted to belong here
But something felt so wrong here
So I prayed I could breakaway

I'll spread my wings and I'll learn how to fly
I'll do what it takes till I touch the sky
And I'll make a wish, take a chance, make a change
And breakaway
Out of the darkness and into the sun
But I won't forget all the ones that I love
I'll take a risk, take a chance, make a change
And breakaway

Wanna feel the warm breeze
Sleep under a palm tree
Feel the rush of the ocean
Get on board a fast train
Travel on a jetplane, far away
And breakaway

Buildings with a hundred floors
Swinging round revolving doors
Maybe I don't know where they'll take me
But, gotta keep moving on, moving on

Fly away, breakaway
igår träffade jag äntligen SilverSara, vi tog en lång fika på stan. det sas mkt kloka saker, vissa saker endast menat för mina öron så där får det nog stanna. vissa gånger ville jag iofs springa därifrån, just för att det träffades en del ömma punkter...
jag känner mig så otroligt lyckad över att få ha lärt känna henne och att ha haft henne som KP där borta på LG... hua ...

efter fikat drog jag till Johanna för att sen dra till Bullet.. eller hette det Bullit? Det var riktigt skoj faktiskt... träffade både trevliga och odrägliga människor... Kvällen hade kunnat slutat två sätt... men tack vare att S var och spökade i skallen på mig, så slutade det lugnt i min säng med ronja brevid mig :)





Igår hade jag lovat Emma att gå på en liten promenad idag... hur tänkte jag där egentligen? men lovat är ju lovat så jag hakade allt på!! det var jobbigare än vad jag hade trott... är inte helt kry än, plus lite bakfylla på de... självmord kan det också kallas...
sen åkte jag till IKEA och coop för att inhandla ramar och mat... så nu har jag mina änglar uppsatt i lägenheten så jag känner mig lite trygg.. :)

Första fredag kvällen jag är ensam på.... hmmm.. EVER?! tänker jag på det, så gör det ont.. så nu är det ignorera som gäller resten av kvällen!!!

onsdag 13 oktober 2010

Bette Midler presents Pink with HRC's Ally for Equality Award




jag vet att den är 15 minuter lång. men tro mig, ni vill se. vare sig ni är P!NK-fan eller inte... hon är fantastisk. and soooo right!!!
försöker få tag på hela talet och kommer då att lägga upp det här...
vad skulle Sara eller Åsa säga till mig just nu? Eller Sanna? Eller vad hade jag sagt till en vän som satt i samma situation?


min f-dag blev lyckad igår. uppe med tuppen, möta johanna på stan för att gå på "mâten", sen träffa Åsa för en fika och sen en mysig midda med tjejerna på amazing thai. YUM!
Eftersom det var Jess och Lisa som jobbade natten igår så hängde jag med de andra hem för att hälsa på... Och de lät mig sova över :) egentligen är det ganska tragiskt att jag väljer spendera kvällen och natten på ett behandlingshem som jag egentligen inte behöver vara på. för en gång skull hade jag ett val :) men jag valde det pga att jag älskar människorna där och det är en viss trygghet. jag tycker att på en f-dag skall man umgås med de personerna man tycker om att ha runt sig -och det gjorde jag
om jag hade åkt hem och spenderat resten av kvällen i min ensamhet så vet jag nog inte riktigt hur det skulle ha slutat. 23 år fyllda. när jag var 16 trodde jag knappt att jag skulle bli 18... när jag helt plötsligt blev 18 kunde jag aldrig drömma om att fylla 20... vid 21,5 år var det på håret... hade jag varit ensam igår att tankarna sprungit iväg till "Jaha, har överlevt ännu ett år av mitt miserabla liv. så nu välkommnar jag ännu ett framtida år av mitt miserabla liv"
Och det är inte så värst upppiggande eller? :P

idag har jag varit på möte på kommunen ang ifall Sara kan bli min kontaktperson via kommunen. alltså, det gick bra, men jag vågar verkligen inte hoppas på för mycket för då skiter det sig bara. visst, vi kan fortfarande ses ändå, det tvivlar jag inte en sekund på. men det känns lättare för mig om det skulle bli så pappret också...

okej, kl är nu 13. vad nu göra? köpte nyss en skräckis, kanske skall se den? det är iofs fint väder men min hosta tillåter mig inte att röra på mig....

De hade nog sagt att gjort är gjort, det finns inget du kan påverka. det är så här ditt liv ser ut nu, acceptera det. det är tufft, det kommer att vara tufft en bra tid, men DET GÅR ÖVER. det är vad du gör som påverkar dina tankar och känslor. Sluta tveka så mkt på dig själv Kim. tänk på vad du kan göra nu, inte vad du kunde göra för en timme sen.

tisdag 12 oktober 2010

hostan är näst intill borta, nu färga håret, sen in till stan för att möta upp johanna, sen käka midda med tjejerna och ikväll antagligen ett besök på LG

i feel free today :D



Janis sings to me just like she's sitting by my side
And I wonder just how many times she sat like me and cried
I've made it past the age of twenty-three so there's no use in dyin


09.38
Okej, hostan är tillbaka... skit också...

måndag 11 oktober 2010

he stoled my freedom

tänk att den här dagen har gått. trodde nästan aldrig det skulle bli kväll. jag har varit helt ensam hela dagen. några sms här och där men inget samtal. och för en gång skull, kors i taket, så kändes det liksom, som ingeting. ingen ångest, ingen panik, ingen ensamhetkänsla. var i all friden har hänt? men jag tänker då inte ropa hej än...
var dock lite tufft en sväng i eftermiddags då jag såg på kulturkanalen (ja så kul har jag haft det idag) tufft men fruktansvärt intressant... för att skaka av mig la jag benen på ryggen för att gå ut å gå en sväng. men eftersom jag inte är så frisk så blev det bara runt kvarteret, typ 15 min. när jag kom hem var jag så trött så jag däckade direkt.


imorgon är det 12e oktober. ännu ett år har gått. det känns dock som att jag lever på övertid. ännu ett år äldre kommer jag att bli.

trött

börjar bli trött på Hotels.com tv-reklam! och det spelar ingen roll att jag tar kontakt med dem heller för de kommer ändå inte gör något åt det.. när man jobbat innaför de väggarna, så vet man!

Hotels.com kan inte alls ALLT om världens hotell! De kan lika mkt som du eller du. De har ingen mer information än vad du har framför din näsa när du läser på deras webbsida.

Å det känns så himla underbart och soft att just jag kan få säga så :) yttrandefrihet ftw! :)
Hade jag däremot jobbat kvar, hade jag nog blivit halshuggen av bara tanken på det jag nu har fått ner hehe
att jag aldrig lär mig. efter jag tar min sömnmedicin måste jag lägga huvudet på kudden, annars kan det bli liiite rörigt... fick en mindre hallucination inatt för att jag inte la mig direkt :( lite skrämmande nu när man är helt ensam... hoppas bara det inte händer igen.. sen kanske det inte är så konstigt då jag är sjuk och jag stoppar i mig en salig blandning av apotek-medicin och huskur-medicin.

inatt har jag även hostat så mkt så jag har faktiskt fått magmuskler i de övre magregionerna :)
tyvärr så kunde jag inte åka till jobbet idag. även fast jag ville för det finns ändå inget att göra här inom dessa 4 väggar... men jag hade iaf inte velat handlat av en hostande och snorig kassörska... jag måste nog få säga att det här är första gången på 4 år jag har ångest över att inte kunna jobba...

om jag är friskare imorgon skall jag och johanna gå en sväng på marknaden som är på vaksala torg... hoppas bara att hostan har gett med sig och att febern är borta :(

jag var inne och kika på Mystar förut.. är rätt sugen på att namnge en stjärna åt en mycket fin människa... jag har pengarna, just nu, men tänk om en månad då jag kanske måste vända ut å in på varje krona? skall nog göra det när jag får en mer stadig ekonomi...

söndag 10 oktober 2010

All Those Yesterdays



You're always saying you're too weak to be strong
You're harder on yourself than just about anyone

Darkness comes in waves, tell me
Why invite it to stay?

-pearl jam-

flem, flem flem, flem flem flem

hostar är det enda jag gör. vissa gånger tror jag att lungorna skall komma upp. tätt i näsan har jag blivit på äldre timmar också. när man är dödsjuk (som det manliga könet kallar det) så känner man sig så fruktansvärt liten och ensam. speciellt när man är själv och det finns ingen som kan pyssla om en... men som tur var kom Åsa hit med nässpray hosttabletter chokladtryffel halstabletter bullar ingefära svamp.. så vi satt här och snacka och drack lite the. Hon talade även om att det känns väldigt konstigt att inte åka till LG imorgon, vilket hon har gjort de senaste åren (tippar på 4-6 år)tro mig, jag tror jag nästan kan svära på att jag vet hur det känns.. på ett ungefär iallafall... det kändes en aningen skumt när vi var klara uppe vid Boländerna igår och jag inte åkte med hem i minibussen...hmm...

nu när jag är fysiskt sjuk har jag inte tid eller energi till några känslor eller grubblerier. så det är ju bra.. men jag hoppas verkligen att jag är lite bättre imorgon, vill verkligen jobba...

sen är jag väldigt sugen på att se den här. jag har inte ens vågat se trailern än. får göra det när jag har någon hos mig :P

lördag 9 oktober 2010

error

hämtade ut mina insomningstabletter förut idag. fick dubbla kartor. tänkte inte så mkt på det. men så blev klockan läggdags och jag drar ut dem och fick världens panik. tankarna snurrade, snackade om vilken brottningsmatch det var uppe i hjärnkontoret. slängde iväg ett mess till SilverSara och frågade ifall hon sov. jag räknade inte med något svar eftersom det kan vara sent för många. men som den räddande ängel hon är så ringde hon upp mig. när vi la på bröt jag ihop totalt, men kanske pga lättnad eller nåt, jag vet inte...


nu lipar jag inte för att jag saknar alla eller att jag hatar förändringar, utan mest för att jag vet aldrig när jag kommer att kunna hantera sådana här situationer utan stöd....fail fail fail... eller kommer jag alltid vara tvungen att ha extra stöd för att orka överleva?

okej, jag är ledig tisdag-fredag. tisdag är det midda med tjejerna, onsdag möte på soc (eller var va de nånstans?) jag måste ha nåt att fylla torsdag och fredag med... och det måste jag veta innan veckan börjar!!!! ensamheten är min största och värsta fiende, så innan jag har lärt mig att hantera den måste jag hålla mig sysselsatt!

den största fighten man har med sig själv är INTE då när man bor på ett behandlingshem. Det är när man kommer UT därifrån som det börjar på riktigt!

nu känner jag mig lite lugnare... ska ta ett litet piller och somna till angelina och denzel på tvn :)
Bella var här igår tills idag. vi hade det jättemysigt och kul :)
Idag tog vi svängen om ikea och mötte upp SilverSara och Josefin... När det var klart ringde jag rebecka och frågade ifall hon va sugen på film å pizza ikväll. sagt och gjort :)

nu har hon precis satt sig på bussen hemåt å jag är nu själv... hmm... hostar och snorar, svettas och fryser gör jag. och när man är sjuk och själv tycker man väldigt mkt synd om sig själv :( de gångerna jag varit lite smått sjuk de senaste året har jag ju varit på LG... lite skillnad... hua hua... men nu ska vi inte klaga. jag får ju faktiskt ha levande ljus tända nu för tiden...
I conjure up the thought of being gone
But I'd probably even do that wrong
I try to think about which way
Would I be able to and would I be afraid

I would never pull the trigger
But I've cried wolf a thousand times

fredag 8 oktober 2010

yäy jag sov i sängen inatt :)

är det bara jag som tycker det är otroligt tråkigt att vakna extremt tidigt när man är ledig? jag ville ju sova ända fram till lunch!!!

idag är det fredag. fredag innebär idol vilket jag kommer att skåda på i min ensamhet. jag fasar inför kvällen....

P!nk - Raise Your Glass

den som INTE får spring i benen, känner att han/hon vill ställa sig på bordet å rocka loss, bör kolla sina öron hahhaha :P


torsdag 7 oktober 2010

de dagar jag jobbar är jag så otroligt trött så jag orkar inte ens grubbla. och tur är väl det... det gick bra på jobbet idag, fick dock lite dåligt samvete där en sväng. men vad jag har hört så måste jag utsätta mig för de situationer, det låter lite konstigt att man skall exponera sig för dåligt samvete :P
När jag slutade satte jag mig på bussen till Sara för middag. och gud så gott. nån kött-järpe blalbla med ris. YUMM! det hände inte så mkt men tillräckligt för att jag skulle känna mig lugn :)ett lugn jag inte har känt på ett tag.. sen var hon så go att hon körde hem mig. okej, sådär jättetrött kanske jag inte är då jag bröt ihop totalt när jag kom innanför dörren.

det är så galet svårt att hitta en balans. man skall inte blunda för det som gör ont, eller ignorera det man känner för då kan det bli väldigt mkt kaos. men samtidigt skall jag inte grubbla och känna efter för mkt, för då blir det också kaos. det är liksom antingen eller för mig... hmm...

imorgon skall jag träffa Johanna. Hehe vi började snacka med varann för typ 2 månader sedan, det tog visst ett tag innan vi kunde spika in en fika :P jag hade tom bokat bandit rock kryssning med henne -aldrig träffat människan.. haha men tyckte de kunde va en kul grej. sedan i tisdags frågar min morbror mig ifall jag vill ha en kryssning i födelsedagspresent. SJÄLVKLART! Gaykryssningen! Fan va kul!... men vänta lite... 11e nov.. dagen innan bandit-kryssningen. hmm... jag funderade faktiskt på att åka på båda... men, sen så hörde jag en välbekant röst i skallen Du skall göra saker för DIN skull Kim, inte andras... Så då var det bara att haka på det dåliga samvetet igen då och säga till Johanna att jag väljer att hoppa av... för när jag tänkte närmare på det, jag ville nog inte på Bandit kryssningen, utan jag skulle nog hänga med enbart för hennes skull.. å de funkar junte :)

dagen avslutades bättre än vad den började....
men vad skall jag göra nu?

not good

idag vaknade jag på den där sidan då inget passar i klädväg. och det är inte så bra med tanke på att jag måste till jobbet... hade det varit SYKES och jag hade vaknat såhär hade jag bara tagit på mig en tshirt och mjukisbraller å så hade det varit bra sen... men inte när det gäller en klädbutik..

hostan har blivit värre också... fan att inget går vägen idag då..

regnar gör det också...

jag sov faktiskt halva natten i sängen, men vaknade till och från bra många timmar, sen gick jag och la mig i soffan. men snart så, så skall jag klara en hel natt i den mjuka, stora och underbara sängen.

onsdag 6 oktober 2010

varför skall allt ta slut för?

idag har det varit full rulle från början till slut. kl 8 ringde dom från soc angående ett möte jag skall på nästa vecka.. håller tummarna.. sen var det bara att sätta sig på bussen, möta upp rebecka i stan, sätta sig på andra bussen till OKQ8, sätta sig i hyrbilen, åka hem och packa den full med prylar som skulle till LG(hahaha tur att inte farbror Blå sågs till för annars hade det blivit lite böter. Jag såg endast rakt fram och till vänster :P ) Väl på lenagården blev det lunch, mums och sen hejdå fika för Åsa. hon gjorde sin sista dag idag och tacka gud för att jag inte är kvar.. tänk att varje morgon vakna upp där och veta att man inte kommer att få se Åsa vid frukosten längre, eller vakna av hennes mjuka smekning på kinden.

efter besöket på LG tog vi oss vidare till Jessica för kaffe och massa skratt och snack :)

Jag är så enormt glad över att få vara kvar i Uppsala...

sen åkte vi till IKEA, Coop och tog svängen om Mcdonken. fick ju bjuda Rebecka på midda när hon var så snäll och hjälpte mig idag :D

Så nu sitter jag här i min ensamhet igen. rebecka kommer snart för att se greys anatomy tillsammans.. visst har jag redan sett det, men sällskap är alltid bra. speciellt i dessa tider... skrev ett litet brev till Åsa förut, jaha då va de dags att börja lipa igen då Kim. kan det aldrig ta slut...

men en posivit sak, Pinks nya låt är superb. lite waka waka stuk :)

OCH VEM, kan inte motstå dessa ögon


tisdag 5 oktober 2010

asså jag är så trött att jag inte ens orkar ligga still, det är tom tröttsamt att ligga i soffan. och gå nånstans klarar jag heller inte av. Jobbade hela 9 timmar idag, vilket är gaaanska mkt för min del.. så mina fötter, ja ni, en fotmassage av Lisa hade passat som handen i handsken just nu!!!

det gick förvånatsvärt bra i kassan idag. gjorde bara ett fel, vilket kan rättas till imorgon av mina underbara kollegor. jag tror jag gjorde endast ett fel iaf, det lär jag annars få höra på torsdagen :P
men de 9 timmar gick asfort.. hade jag endast stått å larmat hela dagen hade den varit lite seg, men jäklar vad tiden for iväg :P

imorgon skall jag och rebecka till LG. skönt. sen som sagt på torsdag träffa Silver Sara.

idag känns det ganska ok faktiskt. eller, jag kan idag stoppa alla tankar jag har så de inte kommer åt mig. det är på ett sätt inte bra, för låtsas jag som att solen skiner kan det smälla till rejält en dag... men nu är jag så sliten så jag orkar inte ens gråta :P

fick dock en stooooor ångest igår kväll. men efter ett samtal med Jessica och sedan en nattsamtal (eller var det fortfarande kväll) med Linnea så mådde jag som fisken i vattnet tillslut :P

gå och lägga mig kan jag heller inte göra.. klockan 01.00 kommer det att dyka upp en liten suprise på Pinks hemsida, och den kan man ju inte missa!
Nästa vecka släpper hon en singel och 12e nov ett samlingsalbum.. Caaaant wait!!!!

måndag 4 oktober 2010

andas jag så lipar jag
sover jag så lipar jag
gör jag inget så lipar jag
slappnar jag av så lipar jag
tittar jag på bilder så lipar jag
lyssnar jag på musik så lipar jag
tar jag fram mina spark-där-bak-papper så lipar jag


vad faaan skall jag göra?!


----------
jobbet idag gick strålande. äntligen får man pengar för det man gör. imorgon skall jag stå i kassan.. hua hua...

onsdag skall jag till LG för att lämna några kartonger. torsdag skall jag äntligen träffa Sara. kan det inte bli torsdag redan nu?

kan inte någon väcka mig ur den här mardrömmen?

Jag vaknade av fotsteg i trapphuset imorse och tänkte "Gud allt var bara en dröm" men sen kom jag på var jag var. jag trodde verkligen fotstegen kom utanför min dörr i djurkorridoren..
jag vågar tom inte sova i sängen för då blir det "för verkligt" Sover jag på soffan "sover jag bara över hos nån"
tänk vad hjärnan kan ställa till med....

skall jag inte vara lycklig för att äntligen fått flyttat från ett behandlingshem?

tur man har jobb idag så man kan tänka på något annat...

söndag 3 oktober 2010

Lightning doesn't often strike twice. It's a once in a lifetime thing. Even if it feels like the shock is coming over and over again. Eventually the pain will go away, the shock will wear off. And you start to heal yourself. To recover from something you never saw coming. But, sometimes the odds are in your favor. If you're in just the right place at just the right time you can take a helluva hit. And still have a shot at surviving


-Meredith Gray

EAT PRAY LOVE

har ikväll sett Kärlek, lyckan och meningen med livet -eller något liknande. kan säga att jag kunde nog inte ha sett den mer lägligare än vad jag gjorde... nån som någonsin har tvekat på livet, BÖR se denna...


You are, after all, what you think. Your emotions are the slaves to your thoughts, and you are the slave to your emotions

You need to learn how to select your thoughts just the same way you select your clothes every day. This is a power you can cultivate. If you want to control things in your life so bad, work on the mind. That's the only thing you should be trying to control

I am stronger than Depression and Braver than Loneliness and nothing will ever exhaust me

I look at the Augusteum,and I think that perhaps my life has not actually been so chaotic, after all. It is merely this world that is chaotic, bringing changes to us all that nobody could have anticipated. The Augusteum warns me to not get attached to any obsolete ideas about who I am, what I represent, whom I belong to, or what function I may once have intended to serve. Even in the Eternal City, says the silent Augusteum, one must always be prepared for riotous and endless waves of transformation.

hua hua

det här var visst tuffare än vad jag hade väntat mig. helt sjukt. helt sjukt är nog orden som kan sammanfatta allt.

gosh, hur lång tid skall det ta innan jag vänjer mig?


men nu till något kul: Bio ikväll med de andra <3

lördag 2 oktober 2010

det är nu det händer.

fick en fin överraskning igår kväll. Då Tony inte kunde komma förrän 23 så behövde de någon som kunde hoppa in... till min förvåning och lycka så dök Jessica upp vid 18. Blev helt överlycklig! Så henne släppte jag inte för en sekund igår kan jag säga :) och inte var ögat torrt när hon lämna bygget heller. egentligen skulle hon jobba till 23 men snäll som hon är så stanna hon till 00.30 :D Hade det inte varit min sista kväll hade hon inte tagit passet talade hon om för mig :)

nåndag skall jag nog få ihop ett litet/stort inlägg om vad L-G har givit mig alla dessa 360 dagar jag bott där... det är ganska mkt faktiskt om man tänker efter..

det har varit full rulle hela dagen. när jag vaknade imorse försökte jag verkligen somna om och hoppats att det skulle vara en hel annan dag än lördag. men när jag öppnade ögonen var det lik förbannat lördag... När jag sa hejdå till Malin förut trodde jag verkligen inte att jag skulle gråta. men ack så fel man kan ha!!! Men nu är det slut på sånt, för fortsätter jag så kommer jag dö av uttorkning :P Jag har nog inte gråtit så här mkt sen jag tog studenten 2006. Förändringar och seperationer, inte min starka sida :)

så idag har det packats, städats, varit på IKEA, handlat MAT för första gången på 1 år. det gav mig dock lite ångest då de plötsligt blev lite verkligare...blev lite paff när jag upptäckte att de har bytt förpackning och utseende på Coops egna ris. så det verkar ha hänt mkt i matdisken på ett år :) träffade rebecka där också så det blev ett litet kramkalas. Hon kom även förbi här ikväll för att hjälpa mig lite att packa upp å lite tv tittande...

Så nu är jag själv. helt själv. jag njuter samtidigt som jag är skräckslagen.

torsdag 30 september 2010

slut som artist

och det är det rätta namnet.

hade min sista terapi med underbara Sanna D.C ikväll. Vilken stjärna. Jag hade iallafall förberett mig på niagara fallet där inne men lyckades hålla in ända fram tills jag gick därifrån och skulle gå upp för trappan. Fick en sådan panikattack att det nästan svartna för ögonen. Hmm...
Jag fick behovsmedicin när jag kom ner så nu känns det som att hela mun-hals partiet har förlamats.. as usual.. men allt för att jag ska kunna sova inatt och sova länge imorgon.. Jag blev väckt av underbara Jessica imorse kl 7.15 med en kopp varm te :) så jag har hållt igång hela dagen. Vid lunch åkte jag och Sara in till stan för att käka på China Garden. mums. och trevligt.

det är vad du gör som påverkar hur du känner


men nu ska jag sluta beklaga mig, det kommer bli gott att flytta. det kommer bli kul att gå till min gamla praktikplats som nu är mitt framtida jobb. det kommer att bli kul att bestämma över tv-kontrollen. det kommer bli skönt att få köra nu när jag imorgon kommer att få mitt körkort man behöver för att kunna leva.

snart börjar nästa kapitel i Kims berättelse. Är ni med? För på lördagen kör vi

2 done, 2 to go..

"jag har nog haft en ganska omhändertagen roll i ditt liv Kim och jag tror du har saknat det"


Sa hej då till Sara för en stund sedan och jag visste nog inte att det fanns så mkt vätska i en kropp. vi fällde några tårar tillsammans men jag fortsatte... Jag förstår inte varför det är så fruktansvärt känsligt, vi bestämde tom en fika/midda på torsdag efter mitt jobb... jag kommer ju för tusan se henne igen. Men jag känner mig döende..

Nu har jag iallafall kommit över rädslan att jag skall dö när jag flyttar härifrån. Nu är det bara jobbigt pga att jag ska lämna alla... phu....

hoppas jag har gråtit färdigt till lördagen, att vara känslig inför mina föräldrar är INGET jag är bra på..

ena stunden skrattar jag, andra så gråter jag, den tredje stunden så gör jag allt samtidigt...

jag blir ju så knäpp och sentimental vid avsked så det nästan är lite barnsligt, men va fasen..

varför ska sånt här vara så jobbigt för?

har avverkat en... i eftermiddag har jag avverkat två...ikväll tre, imorgon fyra...

varför har jag så lätt för att tycka om människor? det hade varit lättare om jag inte tyckte om personalen här... vad lätt det hade varit att flytta då..

jess började gråta igår när hon fick halsbandet. vilket jag kan förstå. men då betyder det att hon tyckte om det iallafall...

Hmm... hur ska det här gå? om jag redan fäller tårar nu på morgonen, hur ska det då gå när jag säger hejdå till Sara?


okej jag är lite sentimental... jag kommer faktiskt bo i samma ort som alla dessa underbara varelserna... men ändå, inte samma grej...

tisdag 28 september 2010

glada hudik teatern - Sverige (kent cover)

27-09-2003

det var en solig höstdag i september, en söndag 28/9-03. jag satt på bussen ner till Ed efter en helg i Årjäng. I bengtsfors hoppar Henrik och Albin på, från 2 klasser över. jag var på ovanligt bra humör (brukar inte vara det efter en helg hemma) Det första de säger är: Har du hört vad som hänt? Calle ligger i respirator! Mitt huvud började snurra, vadå min calle?? vad har jag missat nu. Dock mena de Calle i deras klass, inte min. De talade då om vad som hade hänt.

Lördag kväll var det som vanligt fest på timmertjärn och de flesta i gymnasiet var där. Vi var en ganska liten skola så alla kände alla, alla umgicks med alla. Calle hade bestämt att det skulle vara efterfest hos honom, vilket alla tyckte va en utmärkt idé. Han gick hem tidigare för att städa, som han sa. Tre andra killar gick dit efter ett tag. Det de fick se sitter nog fast på deras näthinna än idag... Calle hade tagit ett rep och hängt sig i trapphuset... Många av mina vänner fick se detta... Många säger att han var så kall när de försökte ta ner honom... hade jag inte åkt hem den helgen, hade jag varit där..


Jag trodde knappt detta var sant när Henrik och Albin talade om detta för mig. När vi hade åkt halvvägs ringer Martin (fritidsledare på Utsikten) och frågar ifall jag vill ha skjuts från busstationen när jag kommer fram. Jo visst vill jag det... Jag blev hämtad av Martin, Torbjörn, Erik och Emelie. Emelie frågar Martin om de inte ska säga till Henrik och Albin om vad som hänt. De vet, säger jag.

På internatet var inget sig lik. Det är meningen att bara 1:or skall sova där men den kommande veckan sov de flesta ur andra klasser där också. Folk gick runt som zombies med fleece-filtar på... Missionskyrkan var öppen i 2 veckor, 24-7. Där spelades det musik som Calle gillade... Jag minns mötet vi alla hade på måndag morgon. Det var inte många ögon torra. Jag minns att efter mötet så bryter Helene ihop. Hon hade förlorat sin bästa vän 2 år tidigare. Jag minns mattelektionen då Anders säger att jag förstår om ingen orkar göra något för det är tufft. Ni behöver inte sitta här om ni inte vill. Då springer Malin ut, gråtandes... Jag minns när vi sitter i missionskyrkan och Hanson spelas i bakgrunden. Lisa lägger sig ner på golvet, sparkar och slår och verkligen skriker....

Denna händelsen förde oss alla närmare. Man skulle kunna tro att vi inte kunde komma närmare på varann än vad vi gjorde. Men det gick. Jag kände inte Calle så mycket som de andra gjorde. Men jag vet vem han var, jag vet hur han ser ut, jag hade pratat med honom ett flertal gånger och jag vet att jag tyckte väldigt mkt om honom som person. Han var alltid så himla glad, energisk. Han om någon visste hur man kunde le med ögonen. Calle var adopterad från Chile, hade kol-svarta ögon, kort svart hår, lite kortväxt med ack så muskulös... Han var vacker. Jag har en bild av honom när han går över gräsmattan, han och Josefin håller varandras händer och han ler på ett sånt där busigt sätt som bara han kan...

September 2004 visades ett program på Kalla Fakta om just den här händelsen... För långt borta för en kram...

Han fattas för mig och jag kan inte ens föreställa mig hur det är för hans närmsta... feel for you guys...

Några dagar sedan möttes jag av min nästa prövning....

måndag 27 september 2010

wooooooooooohooo

bullar with lööööv

jahapp då är man inne på sista slutspurten då... helgen var som sagt, ganska låg. idag är det ganska högt till tak... börjar bli trött på den här karusellen...

jag har haft som månadssyssla den här månaden att baka måndagsfika. många har bett mig att göra vaniljbullar eller vad man nu vill kalla dem... det blev inte såå lyckat med utseendet men smakade desto bättre. de gick åt som smör i solsken iallafall :)




har nu också uppdaterat bilder på mitt webbalbum

söndag 26 september 2010

Aha-moment

"Vet du, nu tycker jag att du skall plocka fram den känslan du hade när du fick veta att du fick jobb på din praktikplats. Jag vill att du skall plocka fram känslan du hade när du fick veta att du kunde bo i Emmas lägenhet"

så lätt är det.

tittade på Camp Rock 2 idag. blödig och känslig som jag är bölade jag i slutet. det slutade jag så lyckligt.
annars har jag inte gjort så mkt idag, de andra gick ut i skogen för att plocka svamp. men jag blev sittandes med min hemuppgift, min SISTA uppgift. det var då lättare sagt än gjort en sådan här dag som denna då jag inte direkt ser något ljus. men men. nu skall jag se till att min sista vecka här på LG blir en utav de bästa så jag kan ha ett vackert minne med mig i ryggsäcken när jag flyttar om 6 dagar...

nästa söndag morgon kommer jag vakna upp på en helt annan plats som jag kommer att kalla för Hemma...

Linkin Park - Numb

lördag 25 september 2010

Not Ready To Make Nice, så det så..

"Change is constant. How we experience change that's up to us. It can feel like death or it can feel like a second chance at life. If we open our fingers, loosen our grips, go with it, it can feel like pure adrenaline. Like at any moment we can have another chance at life. Like at any moment, we can be born all over again"




-meredith grey

exakt så känns det. förändring är lika med, död för mig. men något jag har lärt mig under detta år som gått är att förnuft och känsla är två helt olika saker. förnuftsmässigt vet jag att jag inte kommer att dö. men det känns så
Ronja va så himla söt härom morgonen. jag vaknade vid 6 av att hon ville ut, sagt och gjort. Sedan vaknade jag igen runt 11 tiden av ett väldans jamande vid mitt öra. Vände mig om och fick se henne släppa ner ett höstlöv bredvid mig. Ungefär som: matte det är höst ute nu!! ... eller så kanske hon uppfattat att jag inte är så vidare förtjust i när hon drar in massa skogsmöss hela tiden, så nu fick det bli ett löv haha

eftersom min behovsmedicin är slut nu så får jag ta theralen när det krisar sig. så jag bad om det runt 19 igår. Efter kvällsnyheterna låg jag helt däckad i soffan. Vid filmens slut vaknade jag och förflytta mig till sängen. vaknade strax innan lunch nu och jag är fortfarande helt jäkla död. det känns som om jag har blivit överkörd av ett tåg... och det var ett tag sedan. fick nog en jäkligt hög dos. men jag klagar inte, riktigt gott att hjärnan känns som bomull och man slipper tänka så mkt...

nu är det exakt en vecka kvar. en vecka kvar tills jag får mitt körkort för livet... men man är inte fullfjädrar körare tills man fått kört ett tag säger Sara...

torsdag 23 september 2010

idag har det varit en sån där låg dag. en dag jag helst vill slippa. en dag då jag vill förhindra att framtiden skall ske. men det finns inte så mkt att göra åt. life just, happen... jag skulle inte ens kunna förhindra det om jag så gick och gömde mig nånstanns på detta 1000 kvm hus...
tog även bort stygnen idag, ÄNTLIGEN för fasen va det ha kliat!!!

har varit på arbetsförmedlingen idag och snackat med en hel skön liten tant. eftersom jag sakta men säkert skall introducera mig i arbetslivet så finns det lite prylar jag kan få tillgång till. mkt papper och mkt fackliga ord. men det blir säkert bra..




gonna miss these angels...

onsdag 22 september 2010

Indifference - Pearl Jam cover (Collab with Bohemian19boY)

berg- och dalbana

ena dagen sprudlar jag utav glädje och kan knappt vänta med att flytta härifrån. andra dagen hamnar jag nästan i någon slags koma och blir lite handlingsförlamad i både handling och tanke. så vissa dagar är jag ganska lugn och road. men andra dagar panikslagen och oroad.


10 days to go... 10 dagar kvar av ett helt år....

tisdag 21 september 2010

Alla människor vill ha bekräftelse. Vi ser oss omkring och söker efter ett bevis på att det vi gör och säger är rätt.
Vi ser på de runtomkring och analyserar. "Hon verkar hålla med mig, alltså måste det jag sa vara sant". "Han slänger också sina mjölkpaket i den soptunnan. Då gör jag nog rätt".
Men vad händer då om man upptäcker att det inte alls finns stöd för vad man just sa eller gjorde? Om människor skakar på huvudet och undrar om man är dum i huvudet?
Känner du igen en sån situation? Ville du gömma dig och sjunka genom jorden? Eller höll du huvudet högt och gick därifrån, säker på dig själv?
Vad händer då om det sker om och om igen - att du inte är som alla andra?

När jag hamnar i en situation där jag överrumplas av mina känslor, tittar jag mig omkring. Jag söker efter bekräftelse. Blev de andra också ledsna när lejonkungens pappa dog? Blev min kompis också helt tagen av den musiken och skulle min vän också bli ledsen om hon gjorde bort sig?
Jag söker. Precis som många andra. Men vad händer då när man ständigt finner att folk ruskar på huvudet och frågar vad det är för fel på dig. Varför blir just du så ledsen, så glad, så tagen, så arg så....mycket???

Många, precis som jag, har funnit att det sällan är tillåtet att känna. folk säger att man överdriver, hittar på, dramatiserar, leker döende svanen...och nån stans där så börjar man själv tvivla på om man verkligen känner det man känner. Eller kanske vill jag bara synas och få uppmärksamhet?

Så när känslorna blir så starka och intensiva eller smärtsamma, hamnar man i ett tillstånd där man helt enkelt stänger av. Man stänger av för att det är förbjudet.
Och jag ser inget. Hör inget. Vet inget...Jag känner inget.

Det går inte riktigt att beskriva, men när nån som jag alltid översköljs av intensiva känslor, finner man en dag att man inte längre känner nåt.
Och om man trots allt känner nåt, kan man inte beskriva vad.
Det är detta man kallar för ångest.

Ångest är ingen känsla. Snarare ett undvikande av vad man egentligen känner, en definition av kampen som utspelar sig när man håller tillbaka det som egentligen finns där.

Till sist har man ingen koll på vad man känner. Eller vad man vill. eller tycker.
Vill du leva eller dö?
är du glad eller ledsen?
Mår du bra eller dåligt?

Jag fick lära om. Börja på nytt.
När jag började förstå vilka känslor vi människor har, varför de finns och vad det är bra för, började jag också förstå vad jag egentligen kände. Jag kunde sätta ord på det. Jag kände mig ledsen, glad, skamsen, arg, rädd...

Jag har inte ångest längre. Väldigt sällan.
jag kämpar inte längre för att inte känna. Jag är det jag är. Har det jag har.
Men jag ser mig omkring, söker bekräftelse.
Och så märker jag att jag inte reagerar som många andra. Jag ser att jag blir förtvivlad när andra blir ledsna. Att jag flyger på rosa moln, när andra blir uppmuntrade, att jag vill sjunka genom jorden när andra tycker det är pinsamt.
Men det gör mig ingenting. För jag vet vad jag känner och jag vet att det är okej.
ett litet ljus i det mörka nu är att Sara kom på idén att hon skulle försöka bli min kontaktperson via kommunen istället eftersom jag snart kommer att tillhöra Uppsala Kommun. Det hade varit så perfekt så det finns inte på denna jord. för något slags stöd kommer jag att behöva... och orka börja med någon ny kontakt, nope... men vi får se, det är mkt pappersarbete och beslut som behöver tas...
tänk att två helt främmande människor kan klicka så bra direkt. hon har talat om för mig att när jag var här på bedömningssamtal för ca 13 månader sedan så hade hon bestämt direkt att hon skulle bli min KP. Sagt och gjort och det stämde redan från dag 1... och jag är inte heeelt redo att släppa taget om SilverSara... speciellt nu när vi har börjat gått in på ett ämne och händelse jag helst vill lägga bakom mig.. men tar jag det inte nu, så vette fan hur min framtid kommer att se ut.

för övrigt håller jag på att läsa en bok "Trasig" Klarade knappt ta mig igenom första kapitlet... en stor eloge för författaren för jag hade nog aldrig klarat av att utlämna mig så extremt mycket. hon lämnar verkligen inget åt ens egen fantasi, utan det står där, svart på vitt. hemskt.


"jag är inget offer. Det ordet beskriver bara vad jag drabbades av, det definierar mig inte. Inte heller kan jag kallas en överlevande eftersom det antyder att jag har kommit över det, vilket inte är sant. Jag är en Fenix som uppstår ur askan från ett trasigt liv, en ständigt pågående överlevnad"

måndag 20 september 2010

var är sverige påväg? jag är då ingen, stolt svensk.

jag har haft en galet sjukt kul helg i sthlm med morbror och bekanta. gjorde åt alla pengarna jag tog med mig ut utom 5 kr, bra gjort Kim :P

igår kväll satt vi och kikade på valvaka... sjukt är det. förhoppningsvis kommer SD inte få lika mkt makt i slutändan som vissa tror. många tror att SD kom in i regeringen pga den välfärden vi lever i idag. den är inte vacker. men så länge du är rik och frisk, så gör det absolut inget. men empati för de som redan ligger ner.

jag visste inte ens att jag var röd fram till några dagar sedan. jag förtids rösta rött för, ja, min släkt gör det. men de senaste dagarna har jag läst på mer och mer och känner att jag röstade rätt. jag skulle aldrig kunna stå på mig och erkänna att jag sparkar på de som redan ligger ner. aldrig. och nu har moderaterna blod på sina händer.. Dagarna för Annika i livet är nog räknade. tragiskt nog.
jag önskar även att jag inte var så insatt i politik som jag varit de sista dagarna. livet känns mycket lättare om jag kunde ignorera välfärden som Sverige "byggt" upp senaste 4 åren....

Anledningen till att Adolf Hitler kom till makten 1933 var dels för att han var en bra talare. hans parti hade existerat sedan 1928 eller något.. Landet var fortfarande i trasor efter 1a världskriget. Arbetslösheten var hög och många låg sjuka. Han ville lyfta upp landet till att stå på sina egna ben igen. Klart man röstar in ett parti som lovar jobb och bättre välfärd. det var hans huvudfråga. Saken med judar, var ytterst liten. Hade han börjat med att redogöra för tyskarna att det var judarna han ville ha bort, hade han inte kommit så långt. men han var smart. när han väl var invald, la han ut små hintar lite här och där och gjorde judarna syndabock för Tysklands undergång. allt var deras fel, de kostade pengar, de tog från de fattiga, de ökade brottsligheten...många bäckar små...

men vänta lite... det här låter lite som Jimmy Åkesson? idag är det år 2010... hur kommer Sverige att se ut om 11-12 år?

invandrare begår inte fler brott än vad svenskarna gör. de är endast överrepresenterade. Ett ex som gör det lättare att förstå vad det innebär: Vi har 100 svenskar, 50 av dem begår brott. Sedan har vi 10 invandrare, 7 av dem begår brott. Förstår ni var jag vill komma med detta? 50 är mer än 7. Dock är 50 % mindre än 70 % ...

det är tragiskt, det är det. och det står jag för. jag kan acceptera mycket, alla får tycka och tänka som de vill. Jag accepterar även mina moderat-vänner, även fast vi inte delar samma politik. Men, jag kommer då ALDRIG acceptera ett främlings fientligt parti.

fredag 17 september 2010

WHAT?!

en barndomsvän skall ha barn!!! Jag trooor jag dör!!! Det trodde jag då aldrig, men fan va kul för henne! Ska snart ringa å säga grattis och snacka lite. Det var dock ett tag sedan vi hördes av. sist vi sågs var nog på Linus begravning. och det var januari 2009.



idag har jag kassautbildning på mitt framtida jobb. som tur är ska jag få en repetition på dagen D...

den kommande helgen händer inget speciellt. mindre rolig personal som jobbar. så jag drar min kos till sthlm imorgon och umgås med bästa morbror. det här året är nog första gången han INTE är på mâten i Årjäng. han älskar den, träffa alla gamla klasskamrater och åka massa karusell. det är en typisk "hemvändar" pryl. men jag däremot, hate it. var dock där förra året, två helger innan jag skulle flytta hit. och det var bara en så massa skådespel så man blir nästan spyfärdig. folk som man aldrig prata med tidigare blev plötsligt så himla intresserad av en för man hade gått och blivit "så himla snygg och smal"... uuäääkk...

Fuel - More



jag låg och lyssnade i min mobil och så kom den här låten upp, har nog inte lyssnat på den på år och dagar. tänk vad musik kan ta en tillbaka i tiden. min egen tidsmaskin! saknar henne lite gör jag. hon var lika trasig som jag, om inte mer. måste försöka ringa henne nåndag....

onsdag 15 september 2010

idag var det nära att jag försov mig. hade ställt kl på 7.30 och tre sekund senare var den visst 8.15. så det blev en aningen stressigt!
Det var extra kul idag att gå till jobbet. just för att jag vet att inom snar framtid kommer jag att jobba här och få PENGAR för det jag gör :) Talade om för mina närmsta arbetskamrater att jag ska börja jobba och de blev jätteglada :) Jag måste säga att jag är så extremt glad över att det verka lösa sig, bara så där :) Snart är det min tur att leva :)

Vi fick idag 2 bio biljetter till förhandsvisning av filmen Himlen är oskyldigt blå. jag hade inte större lust att gå så jag tänkte ge dem till Åsa. Hon sa nästan direkt att hon kunde ta en av dem om jag tog den andra. Sagt gjort, så imorgon ska jag och bästa Åsa på bio :)

Fint väder idag... vilket betyder att Ronja kommer nog inte att komma in förrän midnatt. det blir för mig att sova med kläderna på... :P

tisdag 14 september 2010

Frii som en fågel, Frii som en fågel.. damdamdam

inatt var första natten jag somnade innan kl 1 och sov HELA natten, på 3 jäkla veckor! så jäääävla underbart!

dagen började väldigt segt, satte mig framför datorn för att se MTV VMA galan. Jag som är en gammal Cher-fanatiker (från jag lärde mig att gå tills jag upptäckte Spice Girls) tyckte det var rätt mäktigt att hon delade ut det sista och största priset till Lady Gaga. Plus att hon hade på sig en outfit hon hade på en turné för ca 25 år sedan. Två helt lika galna människor som gör exakt vad som faller de in, och TAR PÅ SIG exakt vad de vill.



"I never thought I would ask Cher to hold my purse" -lady gaga-

Efter lunch ringde jag till Britt och talade om den goda nyheten om jobbet på H&M. Hon frågade mig även hur jag mådde, sa som det var att det går upp å ner men nu vet jag iaf vad som händer inom mig.
Sen ringde jag till Agria och undra var mina papper var nånstans. Ringde om ett blombud till Lena. Efter det så ringde jag min handläggare på försäkringskassan och rådfrågade lite om framtiden.
Nu strax efter 15 ska Hilde ringa upp ang min uppsägningstid m.m...

Idag när jag färgade håret hade jag på mig en tshirt jag fick av mina arbetskamrater när jag skulle flytta upp till östersund. på bak sidan står det: Vi kommer att SERIUT att sakna dig.
Det första Hanna sa när hon såg de var: Men Kim, har du sagt fel nångång nu igen :P





helt plötsligt börjar allt klarna upp... dock kommer sara vara sjuk resten av veckan. men vad gör det, jag kommer ändå bo kvar i uppsala =)

Shakira - Waka Waka (This Time For Africa)(2010 FIFA World Cup™ Kic...



allt löser sig tillslut.

måndag 13 september 2010

tycker det är jobbigt att se fram emot något och så blir det inte riktigt så. luften gick liksom ur mig imorse när jag fick höra att hon var sjuk. hon som lovade mig att kurera om sig som fasen under helgen. tyvärr gick det inte hela vägen. men men, shit happens... Sanna brukar säga att man ska ta hand om sig i svåra situationer, man ska vara extra snäll mot sig (och inte ta till rakbladen) Så jag tog mig i kragen och kikade på film istället. Min brud nummer 1, eller 2. aja både och :P SALT blev det. och snacka med att hela filmen var full av överraskningar. Man trodde först en sak, sedan trodde man något annat. men det visade sig vara något tredje och i slutet av filmen tog den total vändning. Så, den var helt ok faktiskt. I löööv Angelina i action-filmer =)

Jag ringde även Annika, chefen på praktiken och sa att jag tackade ja till erbjudande. Så jag skall få kassautbildning redan på fredag. Whiee :)
Sedan ringde jag till Lena Nielsen på soc i bengan och förklarade att jag blir kvar i uppsala och att jag var evigt tacksam för det hon har ställt upp med under tidens gång. Hon var självklart jätteglad för min skull :) men henne lär jag nog stöta på någon mer gång i livet, hon bor ju för tusan granne med mor och far :P

Senare ikväll var det även terapi. den gick som på räls. kommer bli otroligt tomt att inte kunna gå å prata av sig hos Sanna, den bästa terapeuten jag haft. men men..

söndag 12 september 2010

04.40 var sista gången jag kikade på klockan. jag kunde verkligen inte sova inatt. ingen aning om varför. eller, jag låg väl mest och tänkte på allt. och oftast när jag ligger och funderar brukar det göra så galet ont. men nu tog jag mig en lugn och stabil funderare. När jag inte orkade vara vaken mer så ringde jag och väckte nattpersonalen om behovsmedicin. Då var klockan strax efter 3. Så jag mötte en ganska sömnig Tony i korridoren. hehe alltid lika kul att väcka nattpersonalen :)Jag har hand om mina andra mediciner, men behovsmed. är inte lika kul att ha hand om...

Malin kom och väckte mig runt 12.30 idag. jag var knappt kontaktbar, sovit nästan inget och behovsmedicin på de. Då kan jag sova 13 timmar om jag så vill. Tillslut frågade Malin mig om jag tagit tabletter. Då började jag småskratta lite. Men ack vad jag önskade att det vore sant... Bra Kim, du har 2,5 vecka kvar här och du fantiserar fortfarande om det

längtar tills jag kan börja gå normalt för JÄVLAR va ont det gör fortfarande! knaprar alevdon som en galen missbrukare!

lördag 11 september 2010

En äkta vän är den som ser sorgen i dina ögon medan alla andra tror på ditt leende

2001-09-11

9 år går verkligen fort. har världen utvecklats till något bättre? Ånej, bokbål på koranen och jag vet inte vad...sjukt..."vi" kristna är inte bättre än de andra...

idag har vi hälsat på Bella. Jag kan bara tänka tillbaka på mig, samtal och besök var verkligen något man såg fram emot. Jag och Emma hade med oss lite prylar och även sånt som hon diggar, MORÖTTER! och gifflar, zoo, tuggumi, MER, lite tidningar. Så nu har hon något att göra ett tag fram över :)
Efter det tog vi svängen om Emmas lägenhet för att kika på hur jag eventuellt kommer att bo till hösten :) Så himla fint! Stortrivs redan! allt känns lite lättare när allt kommer att ske succesivt. för jag är inte redo att lämna uppsala...

vad resten av dagen har att erbjuda har jag ingen aning om.

fredag 10 september 2010

three soldiers down

och alla som säger att det är så lätt att få jobb i oslo. eat shit and die säger jag då.

är jag verkligen så kass? så börjar mina funderingar att snurra... men, det som säger emot, är att jag har blivit erbjuden jobb på H&M i Uppsala :)
tänk om jag kunde få kvar i uppsala.. blir inte sååå stor förändring och blir det förändringar så sker det succesivt. skall då få hyra Emmas lägenhet som ändå stor tom inne i stan.. detta gäller då året ut, efter det vet jag inte hur det blir. men det blir då de :)

jag har så jävla ont och känner mig så jävla dum. but why liksom? denna gång blev det inte lättare, utan det blev jobbigare.

nu ska jag försöka skriva ett brev till mig själv.

och jag måste verkligen lära mig att hantera ilska. för gud va förbannad jag ÄR!

torsdag 9 september 2010

P!NK - CONVERSATIONS WITH MY 13 YEAR OLD SELF

Conversations With My 13 Year Old Self

fick i uppgift av Sara idag att jag skulle skriva ett brev till Kim 13 år. Kom att tänka på Pinks låt direkt.

You're angry
I know this
The world couldn't care less
You're lonely
I feel this
And you wish you were the best
No teachers
Or guidance
And you always walk alone
You're crying
At night when
Nobody else is home

Come over here and let me hold your hand and hug you darling
I promise you that it won't always feel this bad
There are so many things I want to say to you
You're the girl I used to be
You little heartbroken thirteen year old me

You're laughing
But you're hiding
God I know that trick too well
You forget
That I've been you
And now I'm just the shell
I promise
I love you and
Everything will work out fine
Don't try to
Grow up yet
Oh just give it some time

The pain you feel is real you're not asleep but it's a nightmare
But you can wake up anytime
Oh don't lose your passion or the fighter that's inside of you
You're the girl I used to be
The pissed off complicated thirteen year old me




Det är kanske inte just detta jag skall skriva eftersom det handlar om mer än bara detta.

Igår kväll fick jag en sådan tomhetskänsla att jag inte visste vad jag skulle ta vägen. ensam. jag vet att jag inte är ensam, jag är långt ifrån ensam. men det är skillnad från att vara ensam och att känna sig ensam. det var så svart igår att jag visste inte ens om jag skulle överleva natten. tankarna bara for iväg. men överlevde gjorde jag. tog även behovsmedicin så jag kunde sova samt sova bort halva dagen. vilket jag gjorde. Vid 13 satte vi oss ner, jag och sara för att prata igenom om allt skit. varför skall det jobbiga vara så jobbigt att snacka om? men tar jag inte det nu, så kommer det som en käftsmäll, brev på posten. men jag önskade bara att det kunde kommit lite tidigare. varför nu, när det är 3 veckor kvar tills jag flyttar?

det sket sig iallafall så jag fick åka iväg. men nu är jag fit for fight igen!
Det där faanskapet skall inte få vara ett hinder för mig

tisdag 7 september 2010

IDOL

... och det får man INTE missa kl 20.00 idag.

jag hade endast terapi EN timme igår (?) förstår inte riktigt varför, för jag brukar ha ungefär 2 timmar, ibland 2,5. det var inte de att vi inte hade något att snacka om, för det hade vi, verkligen. men vet inte varför. hon kanske märkte på mig att jag ville springa därifrån...

inatt satt jag och skrev ner allt, om allt. och la det i Saras postfack. jag hade trott att vi skulle snacka när jag kom tillbaka från sthlm... men hon sa att det är bättre att vi tar det på torsdag. blev lite besviken faktiskt, hade gått och spänt mig inför det hela dagen idag. men hon vet ju hur jag blir om jag inte får någon förklaring så tillslut ropa hon in mig i köket. anledning till att vi inte kunde ta det idag var för att det jag skrev var lite tungt att ta in plus att det är som det är här nu, så hon kände sig inte riktigt med på tåget. vilket jag absolut förstår...

hmm... hur skall det gå...?

måndag 6 september 2010

host host

3,5 vecka kvar...ont i magen. och det är inget jobb som vill höra av sig!
i helgen drog jag en impulsiv resa till sthlm och festade loss med sofia och sedan min morbror. de va... hm intressant :P men jäkligt kul! och konstigt nog var jag inte bakis igår utan mest bara, sliten. att skaka rumpa hela natten tar en del på energin haha

waka waka for the president.

söndag 5 september 2010

Waka Waka

You're a good soldier. Choosing your battles. Pick yourself up. And dust yourself off. And back in the saddle

fredag 3 september 2010

who´s reading?

jag blir väldigt nyfiken på vem som läser min blogg... :) och den som känner mig vet att jag är en ganska nyfiken människa :P

släng iväg ett mail (kimbola_87@hotmail.com) till mig så jag får veta, för jag går snart upp i atomer! :) eller om ni kommenterar, skriv gärna ert namn :)
det här går inte längre. en efter en. försvinner med vinden. det är bra att jag ska flytta nu för annars, vet jag inte... först sanna, sen ingrid, snart Åsa. Och nu, Fernando, på omedelbar verkan... this house is falling apart... och Lenagården som tidigare var så bra..

*ångest*

torsdag 2 september 2010

har fortfarande inte hört något från scandic. börjar bli riktigt nervös. så jag tog tummen ur för att lägga ut lite mer fiskekrokar. 3 jobb i oslo, ett här i uppsala och 2 i Sthlm... det borde nappa någonstanns...


skulle sätta mig ner med Sara i eftermiddags och snacka lite... men jag har nog lagt locket på igen.. för det gör så jävla ont. vägrade sova inatt men strax innan 4 kunde jag inte hålla emot längre så jag slockna... till lunch...

orkar inte tänka. vill bara fly.

onsdag 1 september 2010

visst var jag rädd för att gå till sängs igår kväll. och som häromnatten, 1.15 vaknade jag med samma panik av att blivit nertryckt i sängen. denna gång inget ansikte. men kunde ändå inte slappna av för jag var rädd att det skulle ske igen. Så Lisa kom in och satt hos mig tills jag somnade. jag vaknade dock en gång utav att Lisa drog stockar haha. det kändes tryggt.

Klockan väckte mig vid 7.45 och jag kände mig så jäkla döende för jag var så förbannat trött. Ögonen öppnades nog inte ordentligt förrän runt 10 -då jag började jobba. Phu.. Vid lunch kom Åsa och Bella förbi så vi luncha på nån kina-restaurang. wonderfull gott!

jag hade befarat inför kommande kväll för att två av mina mindre favoriter skulle jobba. men så får jag se att det står på tavlan att Åsa skall jobba :) det var som om en sten lyftes från mig. Pricken över i hade varit om Sara också jobbade natt tillsammans med Åsa. Men kan förstå att det inte är lätt när man har 2 småbarn. Åsas är över 18 så då är de ju lugna puckar...

Så nu ser jag fram emot en ångestfri kväll och natt :)

tisdag 31 augusti 2010

skitdag

vaknade av att jag inte fick luft vid 1 tiden inatt. hade drömt en hemsk mardröm. jag stod och pratade i telefon, sen försvann min röst. jag försökte skrika men det gick inte. sedan fick jag ett slag i huvudet och det svartna för ögonen och tjocknade för halsen. när jag öppnar ögonen så ligger jag i en helt annan säng. Och HAN sitter gränsle över mig. då vaknade jag.

eftersom jag inte kunde slappna av la jag mig i röda rummet och ringde nattpersonalen. jag hade hoppats på att det skulle vara Jessica som svarade men det var någon annan, men men. man tager vad man haver. Så Elisabeth satt med mig tills jag somnade.

blev väckt av Sara runt 9 tiden. hon lurade mig över att det var lunch och jag fick en otrolig ångest över att jag hade missat hela dagen. men hon skämtade visst bara.

efter att jag suttit och mailat och ringt olika myndigheter så ville Åsa prata med mig. det första jag tänkte på vad har jag gjort nu? men... fick veta att hon skall sluta 13 oktober för att jobba på ett bageri. jättekul för henne och det skulle verkligen passa henne -och jag kommer ändå inte märka av att hon slutar då jag lämnar lenagården 2 veckor innan hon slutar. Men, fan säger jag bara. det känns så otroligt tungt. det här stället kommer inte vara som vanligt efter att hon slutar. En efter en slutar på det här stället, alla de bra också. Först Sanna, sen Ingrid, sen skall Susanne starta eget och gå ner på tid, Jessica har också pratat på att sluta... varför?! det är ju dessa människor som håller uppe stället. varför kan inte G, E, L eller A sluta istället? jag får paniken. och det gör så ont...

17.42.

så här mycket ångest som jag har nu, så mkt och stark hopplöshet jag känner nu har jag inte känt sedan 9 maj, 2009. Snälla nån, låt det här gå över för jag vet inte hur länge jag orkar. pratade med sara i över en timme förut "Du är som en liten mussla min lilla señorita" sa hon innan jag började prata på riktigt. det stämmer, just för att det är så jobbigt. vill helst inte veta av det jobbiga, men om jag inte dealar med det nu, så kommer det att komma som en käftsmäll. natten som var, var säkert bara början.
jag har panik för jag har endast två saker på hjärnan. panik panik panik.

måndag 30 augusti 2010

kill me. kill me now.

för ja ä så jäkla fysiskt trött så det finns inte. först kunde jag knappt sova något inatt pga alla jävla djurläten i korridoren och sen hoppade jag ur sängen redan kvart i 7. Jag Bella och Emma tog en tur på Eckerö-linjen för att inhandla lite stuff. Och på vägen dit drack vi litegrann. Så just nu är jag helt slut som artist. Och sedan ca 19.15 har jag terapi, tippar på i, TVÅ TIMMAR. känns fortfarande konstigt att Sanna har slutat, men är enormt tacksam över att hon vill träffa mig en dag i veckan ändå. Och det ska bli riktigt skönt med terapi, är lite snurrigt i skallen pga H. behöver räta ut det, än en gång. det börjar bli mer än bara jobbigt nu. vi pratade om det förut, det går tom ut över Emma och Bella nu... tröttsamt

exakt 1 månad kvar nu. kan man inte bromsa tiden lite?

nu ska jag ta å dö en sväng, återkommer imorgon.

söndag 29 augusti 2010

man skall inte ropa hej än...

... men jag ska nog ändra mina siffror på veckokortet för idag...

taggen är borta. den jäkla taggen som varit i mig de senaste 5-6 månaderna.
på loppet av 2 timmar glömde jag alla mina problem.

nu skall vi se vad dagen imorgon har att erbjuda mig.

Anyway Friend

The Script - Before The Worst

Gaaaaaaaaaaaah

jag får paniken. impulserna står och knackar vid dörrposten. och det börjar bli tröttsamt att intala sig gång på gång, var 30 sekund, att jag har gjort det jag kunnat. now its up to her.

kan det inte vara över snart för jag vet inte hur länge jag klarar det här.


nu har Sara åkt hem för dagen. vi har haft fullt upp hela helgen, varit iväg på en massa äventyr. så det har blivit en del skratt.
det var hennes sista helg då jag bor här. hur skall jag klara mig utan henne? -har sagt det miljoner gånger om andra människor som kommit och gått i mitt liv. jag kommer klara det uta... eller jag vet fan inte. Hon är nog den mest underbaraste och galnaste människan jag mött.

The Script - Breakeven




you may not see this, but this is dedicated to you S

torsdag 26 augusti 2010

har ni någon gång knipt ögonen och fällt så många tårar att ni tror det kommer aldrig bli bra? att det känns så mörkt att det aldrig kan bli ljust igen?


but you know what?


Det går över!

onsdag 25 augusti 2010

kan man göra något annat än att älska dessa människor?


Sara



Åsa



5 veckor kvar.... GAH! skulle vilja packa ner dessa i en resväska. skulle helst vilja ha dem på mina axlar resten av mitt liv. för då vet jag, att jag kommer att överleva framtiden.

tisdag 24 augusti 2010

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.

Studenterna skrattade.

"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.

Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.

"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
jag har nog inte varit fysiskt sjuk sedan jag flytta hit. inget jag kommer ihåg iallafall... men just nu, ligger en kraftig förkylning och knackar på dörren... snuvig, ont i öronen och ryggen och en liten känning av ont i halsen..har inte ens någon matlust och den önskar jag på ett sätt att den kom tillbaka så jag slapp alla blickar från personalen.... håller tummarna att jag ska friskna till tills imorgon, vill inte skippa praktiken!

Idag har jag sammanfattat DBTn... tro det eller jag men jag har nog lärt mig en del av den där pärmen... men de finns fortfarande a lot of things to work with... :( och det kommer jag att få arbeta med själv, under hela min livstid...

jag önskar att jag inte vore så rädd för framtiden. jag är inte ens det minsta nyfiken på den. och det borde jag vara! jag är sådär rädd som jag var när Anna tog studenten, sådär rädd när jag skulle ta studenten, sådär rädd jag var när Matilda gjorde slut... ni som känner mig vet nog vad exakt jag är rädd för...
men en klok vän sa till mig någon gång, vad är det för mening att oroa sig för något man inte har en aning om? slösas bara en massa energi




Avslut. seperationsångest. always. hate it

måndag 23 augusti 2010

21 picture...

.. av glädje....

now its all pain...