fredag 21 januari 2011

its unfair

okej, hade lite självömkan där ett tag imorse... eller ganska mkt egentligen.. gosh! men jag låg kvar i sängen länge och väl till det värsta var över. Skickade mail till Sunna ang. hennes jobbförslag i stavanger. så nu ska hon ta med sig mitt cv till sin chef så får vi se va som skjer :) Sen fyllde jag i ett stillingschema för Rica Hotel i Mo i Rana.. drygt 2 timmar från Lovund, tror jag. Skall även ringa dom på måndag. Ringde förut men då kom jag till centralbordet, hon tipsade mig om att ringa och prata med en Nina, så då får jag ju göra de :)

det tjänar inget till att ligga ner och klanka ner på sig själv en hel dag. man mår bara sämre. och visst, jag hatar verkligen att jag inte fick jobbet på Lovund, det ger mig total ångest! kändes som om min framtid hängde på den. men, det gäller bara att fokusera på allt omkring istället. om jag ligger och gömmer mig under täcket och önskar att allt vore annorlunda, så händer det ju absolut inget, eller hur?! då de inte blev lovund, så får jag väl kanske ta en helt annan väg då för att ta mig till USA?

"If you only knew what the future holds
After a hurricane comes a rainbow"


en till sak som gör mig smått irriterad på mina val i livet.. hade jag inte hoppat av skolan i Östersund, vet ni var jag hade varit då..? Hade nog vid den här tiden landat i Mocambique! utlandspraktiken har nyss startat för socionomerna uppe i östersund. men istället sitter jag här och är en aningen nervös över min framtid och läser var alla mina ex-klasskamrater landar, thailand, sydamerika, jordanien, kina, peru etc... men å andra sidan, hade jag varit någon bra socionom, utan att ha dealat klart med mina issues i ryggsäcken? jag hade i vartfall inte mött de underbara människor jag har mött de senaste åren. så jag får tänka så istället...


egentligen vill jag skriva, vem är det jag försöker lura. va inte så jävla positiv Kim. Men det är JUST DET JAG MÅSTE VARA FÖR ATT ÖVERLEVA

pick yourself up...

...and dust yourself off and back in the saddle

jag ska.. ska bara ligga ner ett tag och stirra in i min lilla notis "Och Det Funkar"

this is sooo me

dock fattas det ett par saker... men, biten då mamman tvingar sin dotter att ta på sig andra kläder, jag vet inte hur många sådana diskussioner vi har haft när jag bodde hemma. jag iallafall, känner att P!nk verkligen menar det hon sjunger, det syns på henne. vi som är med i fancluben fick ett massmail nyss. ni kan läsa nedanför videon. fint.



I'm sure my newest video for "F**kin' Perfect" will be much like some of my other videos, which basically means I expect it will ruffle some feathers.

My favorite books, art pieces, films, and music, always have something jarring about them. I want art to make me think. In order to do that, it may piss me off, or make me uncomfortable. That promotes awareness and change, or at least some discussion.
That is my intention.
You can't move mountains by whispering at them.

Cutting, and suicide, two very different symptoms of the same problem, are gaining on us. (the problem being; alienation and depression. the symptoms; cutting and suicide). I personally don't know a single person who doesn't know at least two of these victims personally. A lot of us have seen certain starlets showing off their latest scars on a red carpet somewhere, usually right before they head back to their favorite rehab.

Its a problem, and its something we should talk about. We can choose to ignore the problem, and therefore ignore this video, but that won't make it go away.
I don't support or encourage suicide or cutting.
I support the kids out there that feel so desperate/numb/powerless, that feel unseen and unheard, and can't see another way.. I want them to know I'm aware. I have been there. I see them. Sometimes that's all it takes.

Making this video was a very emotional experience for me, as was writing this song. I have a life inside of me, and I want her or him to know that I will accept him or her with open and loving and welcoming arms. And though I will prepare this little munchkin for a sometimes cruel world, I will also equip this kid to see all the beauty in it as well. There are good people in this world that are open-minded, and loving. There are those that accept us with all of our flaws. I do that with my fans/friends, and I will do that with my child, whoever they decide to be.

torsdag 20 januari 2011

varning för äckligt positivt inlägg.

seize the day. och känner att jag just i detta ögonblick gör det. jag tror att mina drömmar kommer att krossas imorgon när de säger från fiskblahat att de inte behöver mig. så jag tänkte att jag ska försöka minnas den här känslan jag har haft nu under dagen och kvällen, för vem vet när den dyker upp igen.

"Nothing is permanent in this wicked world, not even our troubles."


jag har haft en sån där sprudlande energi idag, vet inte riktigt var den kom ifrån. det har känts som att jag kan hantera precis vad som helst. Ikväll när jag gick hem från bion gick många funderingar runt i skallen. många ord och meningar som sagts av människor som krossat min väg. Sara som sa när jag flyttade från L-G "du kom hit med ganska stor motivation till att göra ditt liv till något bättre, de är många som inte har den motivationen" Eller min gamla allt-i-allo-turism-lärare Nina "Ingeting är omöjligt" Eller Linda som sa på kryssningen "Det är inte attraktivt med kvinnor som har massa självskapta ärr på kroppen" Eller Åsa och hennes "vänd på det, vem är det som äger problemet.. lyft blicken, se runt, vad finns i din närhet, ta hand om dig, tänd levande ljus, skäm bort dig"
Idag har jag inte sett ett enda hinder. jag var livrädd att köra igenom stan i Saras pappas bil, men jag fixa det, smålog lite för mig själv när jag var klar. vad var det här att vara rädd för? du fick ju faktiskt inte körkortet i cornflakes-paketet Kim
jag såg mig i spegeln när jag kom hem och jag gillade verkligen inte vad jag såg, men you know what, my body is my tempel haha :) Som Richard Wolf säger:

Men tro mig, om tjugo år kommer du att titta på bilder av dig själv och minnas, på ett sätt du inte kan föreställa dig idag, alla möjligheter som låg framför dig och hur fantastisk du egentligen såg ut. Du är inte lika tjock som du tror.
Njut av din kropp. Använd den på alla sätt du kan. Var inte rädd för den, eller vad andra tycker om den. Den är det mest fantastiska du någonsin kommer att äga.


bara att acceptera the look! det är nog inte meningen att jag ska väga 57 kg, min kropp är nog meningen att vara lite halvmullig med love handels som Pilen så fint uttryckte sig :)
ikväll gick jag en annan väg hem än vad jag är van vid, vad jag känner vid. testa mina förmågor när det gäller lokalsinne. och jag kom fram, safe and sound. det är lite som en parallell till livet. att våga göra en förändring, våga ändra det vanliga. det finns något ordspråk som lyder något liknande med "Att våga är att förlora fotfästet en liten stund" jag har ingen direkt fotfäste. det enda som är konstant i mitt liv just nu är mina vänner, Åsa och SilverSara. utan dem så hade jag varit där jag är i dag... gud vad jag svamlar.
jag är glad och nöjd med de människor jag har omkring mig. jag är otroligt glad över att jag fick chansen att komma till L-G. man märker det inte när man bor där, men när jag väl kom därifrån och försökte skapa mig ett s.k. liv så har jag inom sinom tid upptäckt att jag lärt mig så otroligt mkt. jag kan sortera, jag kan efter många funderingar fram och tillbaka välja mina strider. det som hände i Ed när jag var där, hade de hänt innan jag kom till Uppsala så hade jag fortfarande kämpat för att få tillbaka Matilda som vän. men nu, nä, varför liksom? jag kan även välja vad jag vill skall fastna på mig. jag är mer målmedveten..
just ikväll så ser jag helt plötsligt väldigt klart, det är ingen svart dimma som har trasslat in sig i en labyrint lik den i Alice i Underlandet. Allt känns lika lätt och konstant som linjerna i ett skrivblock.

varifrån kommer denna lycka? jag har knappt någon jobb, har ingen egen bostad, Thommy har min katt, framtiden känns jäkligt osäker. men just nu, i denna sekund, så känner de rätt gott faktiskt. men, detta är väl ett typiskt drag av min diagnos. sväva bland molnen ena dagen för att andra dagen fumla runt i mörkret

en liten reminder-inlägg för mig att komma ihåg när det är som mörkast

american dream




ställde klockan imorse för att jag skulle ringa upp till Nordnorge ang. jobb. Ne men då är den jag ska prata med borta fram tills 12 och sen möte resten av dagen till kl 16. Men med tanke på mitt tålamod så ringde jag strax innan 16, IFALL jag kunde få tag på honom. Nej då, de fick jag inte. Frågade honom i telefon ifall de fanns någon annan jag kunde prata med, vilket de inte gjorde, sen tillade han även att det går inte så bra för de företaget nu och att det kanske inte va den bästa säsongen att söka... hmm... jag behövde nog höra det där för att få ner mig på jorden ett tag... som jag nämnnt tidigare så är jag redan i nordnorge och vänder den där jäkla laxen, min själ är redan i USA och sitter på en 12 timmars bussresa påväg nånstans... gah! jag är t.o.m flygrädd, men det skiter jag fullständigt i, så länge jag får komma till USA!

Var på kaffe hos SilverSara (bor 5 min gångväg ifrån varann nu :)) förut och pratade om USA-resan. även fast de är låångt ifrån planerat så känns de som att jag har det planerat i skallen, var jag ska, vad jag vill se, vad jag vill göra. jag måste nog säga att jag känner mig ganska stolt över att äntligen få planera något jag verkligen viillll göra. ligger man i soffan och bara drömmer, så händer inget. som oprah säger: if you can dream it, you can be it.

men får jag ett nej från nordnorge, så är jag på samma ruta igen. what to do...?



många gamla klasskamrater från gymnasiet har redan gjort sina livs resor... det ville jag också göra när jag tog studenten... bara att jag fick ta en liten längre omväg att komma dit jag är idag...



jag är ingen väskmänniska och hade verkligen inga större förhoppningar på Maria Montazamis väsk-kollektion. men jag måste nog säga med handen på hjärtat, att de va faktiskt riktigt snygga...

ahahahaha



varje gång jag ser detta så asgarvar jag :)

onsdag 19 januari 2011

Portia de rossi

idag fick jag veta något heeeelt fantastisk. och det är så kul! gud vad glad jag blev :)


ikväll har jag äntligen flyttat vidare till ett rum på tunagatan. Närmare stan :) Och till min glädje får jag se att herrskapet har tv4 Guld! så just nu går ally mcbeal på tvn... som jag kanske nämnde ju julas så fick jag som sagt Portia De Rossis bok Unbearable Lightness. Dock ingen bok rekommenderar till människor med ätstörningar. kanske när du har kommit ur problemet och det har gått sisådär 10 år.. men inte när du är mitt i det. anyway.. tittar nu på ally mcbeal som sagt. och jag är i en del av Portias bok då hon berättar mkt om hur det är på serien m.m... jag antog att hon va skinny redan då, men jag måste säga... och jag vet hur fel det här låter, hon var inte alls jättesmal ibörjan av serien fick jag se nu, okej hon var ju inte huge, men lite runt i ansiktet (jag erkänner, som alla andra är man väldigt lättpåverkad av media) jag blev så förvånad över mitt sätt att tänka när jag såg henne på tvn... hittade en liten bild av henne från början av serien... och en till bild då hennes viktproblem hade nått toppen, eller botten om man vill säga så... sen en tredje bild, som lyser lycka :) all creds to Portia De Rossi :)






a real modern family

zappar mellan oprah och ellen (just nu stannade jag vid ellen pga P!NK)

men på oprah så var det med ett lesbiskt par med ett tvillingpar.....och båda var föräldrar till barnen... de ni :) jag var tvungen att gnugga mig i ögonen ett flertal gånger, för kvinnan, som hade varit man tidigare, såg däääm jäkla kvinnlig ut! Men då lyder storyn såhär... Chris växte upp som en man, väldigt manlig, joina armen och marinen och hela den grejen. ett muskelberg. De visar filmer och bilder på Chris och han är jääkligt manlig...hetero på köpet också... Innan han blev transgender och bytte namn till Christine lät han frysa in sina spermier i förebyggande syfte... jäkligt smart... så therefor är de båda föräldrar till sina barn. helt fantastiskt tycker jag.


Chris



christine är den blonda...

Men jag måste nog säga att hon är nog den snyggaste transgender jag sett... trodde inte de kunde se så, kvinnliga ut...

tisdag 18 januari 2011

matematik B

... eftersom det inte var obligatoriskt på mitt gymnasium så var det inget jag valde att plugga då siffror inte är min starka sida. Okej, jag började på de men när jag hade 7 rester hängande över mig strax innan studenten så valde jag bort de. Året senare tänkte jag plugga in det på komvux. gjorde inte ens ett enda prov innan jag tappade lusten återigen... men nu mitt herrskap... ska jag visst göra ett 3e försök. var på CVL idag och de hade massa intressanta KY-utbildningar bl.a hotel management och hotell och konferens. (en kurs som för övrigt har lagts till på mitt gamla gymnasium) men det är 1-2 år utbildning på det och jag har ju redan planerat att jag ska upp till norge :P så det hinner jag inte med.. men kanske i framtiden :)

idag har jag varit iväg på en ny vända till mitt nya boende. så nu är det bara tyngre stuff kvar som SilverSara skall hjälpa mig med imorgon. sen bestämde jag mig för att gå hela vägen hem.. det är ungefär, 1,5 timme så det kändes riktigt skönt att få komma innanför dörren här, pissnödig och jävlig! Kom lagom in till slutet av sista avsnittet av serien Förhäxad som jag var helt såld på under mina unga år :P tjuter varje gång jag ser det för det är så himla... jag vet inte, finner inga ord. efter att följa en serie i 8 år så kommer man karaktärerna väldigt nära och en tv-freak som jag är kan jag väldigt lätt relatera till saker och ting som sker i seriens värld. människor omkring mig brukar ibland få påminna mig om att "det är på tvn Kim, det är inte på riktigt" Men wtf... utan serier under tiden jag växte upp så vette tusan hur jag hade överlevt. det blev mitt sätt att koppla bort verkligheten lite..

"So much has happened over the last 8 years. So much has been gained and lost. Still, in some ways I feel like my life is really just beginning... and it was. For though I had loved before, I'd never really known love until I met Coop. A man who I shared the special little girl I had long ago forseen, but feared I might never have. Along with two other special little girls I had not forseen. I was suddenly so blessed to have a new family of my own, and old friends to share it with. And though I kept working and giving advice to those who asked, I was more interested in helping them find love. Since finally, having been loved.

Phoebe, had become somewhat of an expert on the subject. As for me, life without demons opened up similar avenues. Henry of course continued to look after his parolees, even if they didn't want to be looked after. While still making time to help me with little Henry and the twins. Which allowed me time to finally embrace my inner whitelighter. And to help the next generation of witches come into their own.

So that Paige could pass on all the she learned. Not just to her own children, or to mine, or to Phoebe's, but to other future witches and white lighters as well. Which filled the time between when we were doing the fighting and when our kids were old enough to take over. Allowing me time to get back to my roots and cook something other then potions for once. And open the restaurant I'd always dreamed of owning"


i can only go up from here

"We cross our bridges when we come to them, and burn them behind us with nothing to show for our progress except a memory of the smell of smoke and a presumption that once our eyes watered."


-criminal minds

måndag 17 januari 2011

Best fights are the ones we avoid.

den som INTE har sett The Karate Kid, tycker jag skall gå till närmsta hyrbutik och hyr den. eller varför inte köpa den? jag hade inga större förhoppningar om den men hugaligen vad bra den var! Såg den igår, och funderar på om jag inte ska se den igen.... den har allt. den är mysig, humoristisk, söt, rar, mjuk, varm, hård, kall, lite ont-i-hjärtat-scener... och ja just de, får inte missa att de innehåller lite kung fu också :P den är sjuukt bra gjord. en utav anledningarna till att den blev så bra var nog för att Jaden Smiths egna föräldrar var med och gjorde/regisserade filmen. den är äkta.




"Life will knock us down, but we can choose whether or not to stand back up"

vet inte...

... men jag är så extremt hungrig HELA jävla tiden. jag äter inte överflödigt för jag är så himla rädd, så jag går och är hungrig istället. det är väl kanske inte så bra eller?! funderar på om det är medicinen som spökar... kanske är jag en av de 13% som hungerkänslorna ökar på... nästa gång jag pratar med min läkare får de nog bli byte.. men det är så synd, för den funkar. och jag älskar ju mat.


idag fick jag ett mail av studera där det stod att jag var antagen till Historia kursen och att mer information skulle komma snart, plus att det stod att jag ej är antagen till holocaust history blalbalbla... när jag kom hem förut hade jag fått två mail av respektive kursledare. "Hej, du missade uppropet på historia" ehm, jaha? men enligt studera.nu skulle DE kontakta mig först... sen, dyker ett till mail upp att jag är antagen till holocaust history blalbalbla... hummm... konstigt..

imorgon dyker jag även upp på CVL... men tror att har de inga ledarskapskurser att erbjuda då hoppar jag den och tar förintelse-historia...

söndag 16 januari 2011

... och dom här umgicks jag med under kvällen :P

jag är väldigt trött men har ett par saker jag måste få ner :)

igår kväll var det verkligen skitkul, och jag blev en aningen skitfull :P men jag hade inga större förhoppningar på kvällen då jag har lite svårt att gå ut på "heteroställen" men de fungerade faktiskt helt smärtfritt :) Det var en kille som var efter mig en bra stund men karlar har ju liiiite svårt att förstå "Nej tack" eller en lögn som "Jag är inte singel".. så tillslut, så vänder jag mig om och knuffar till honom så han flög säkert ett par meter bakåt och ner i golvet :D Då kom lilla vakten och bar upp honom (tänkte att nu åker väl jag ut) men ne då, vakten slängde ut killen som hade ramlat, eller rättare sagt han som jag knuffade ner på golvet :)

för drygt en månad sedan fick min moster ett missfall och jag tror att hela den processen har varit svår. hon är extremt bitter, och klankar ner på alla som har s.k. "babylycka" m.m... visst det kan jag till en viss del förstå, alla reagerar olika. men önskar bara att hon inte sa sånt till mig för jag har nog med mig själv att göra. hade det varit för ett par år sedan hade jag släppt allt för att lägga ner all energi på henne... men jag har konstigt nog lärt mig mer på LG än vad jag trodde. man måste kunna sortera, välja sina strider.. annars går man in i väggen själv för man kommer ändå fram till en punkt då man inser att man inte är tillräcklig, och den tanken ger en ju bara extrema skuldkänslor som man helst av allt vill slippa.... hon ger mig småpikar hela tiden, ett dolt skrik på hjälp. men jag kan inte. jag orkar inte. jag vill, men kan inte. och det är så himla tråkigt....

jag har nästan redan planerat att jag ska få jobb på Lovund. Inatt bestämde Jesper och jag att vi skulle ha 24 maraton om jag kom upp :) jag kan redan se mig där, i overall och vända laxen... (uäääk) men ändå.. sen är det inte säkert att det blir någon USA-tripp för Linnea och Jesper. men jag vill ju dit, så... ingen som vill haka på? om inte, så åker jag själv :D

vet inte vad det är med mig när jag är bakfull, jag blir så känslig (mer än vanligt) då, satt och tjöt till The Karate Kid förut.. herrejissanens.. but why liksom?

en sak till.... i fredags när jag stod utanför centralen i sthlm och rökte kom det fram en kvinna och fråga ifall jag ville köpa SITUATION. dock hade jag inte lösa pengar och det gör ont varje gång jag säger så :( Sen såg jag att hon gick till askoppen för att hitta halvrökta ciggaretter... Nä, tänkte jag, det går inte. Jag gick fram till henne och gav mitt halva ciggpaket till henne :) och hon blev så glad. okej, kanske inte bästa saken att göra för att bidra till hälsan.. men hellre "rena" cigg än att röka fimpar som en helt okänd människa har smakat på. nä fy fan.
efteråt kände jag mig så extremt lättad och glad. konstig känsla. så jag ber er att göra någon god gärning kommande vecka, det kan vara vad som helst, litet eller stort. alla små goda gärningar är iofs alltid stora för den andre parten.

oj de blev ganska mkt här ändå....

see ya..

fredag 14 januari 2011

sitter som på nålar för att jag skall få svar från ett fiskeställe uppe i Lovund. Det blev inget med restaurangen/hotellet där Linnea skall vara, dom hade fullt. Så det är bara att hoppas att laxarna vill ha mig :) Känns som om min framtid hänger på det, för hur tusan ska jag annars få ihop pengar och leva ut mina drömmar?

No Fear of Heights - Katie Melua - The Tourist (2010)

torsdag 13 januari 2011

"The most authentic thing about us is our capacity to create, to overcome, to endure, to transform, to love and to be greater than our suffering."

-Criminal Minds
nästa vecka kommer jag att inskaffa ett stoooort ark papper och feta tuschpennor. Måste göra en motiveringskarta. Jag, Sara och Åsa gjorde en i somras och vette tusan var den har tagit vägen. Jag har nyss kommit på ännu en framtidsplan. Därför måste jag kladda ner alla mina drömmar, sortera lite, planera vägar till att komma just dit jag vill, prioritera lite m.m.... för nu vill jag göra allt, helst samtidigt också. så jag måste få ner det på papper. och sen ska den upp på väggen!

som gamle oprah alltid säger: if you can dream it, you can be it :D

onsdag 12 januari 2011

var inne på Olearys idag för att höra mig för ang jobb. "Ja vi söker alltid folk" fick jag till svar. Så jag fick en mailadress och sen sa han att vi kunde sätta oss ner nästa vecka när han kollat igenom min CV. Det lät ju toppen :)

Sen var jag och Bella på The Tourist. huahua, vet inte vem jag satt och dreglade mest för, Angelina eller Johnny Depp :P mina två favoriter. Kommer Johnny Depp någon gång till mig så kommer jag att bli väääldigt straight med en gång :P

Nu ikväll har jag även skickat CV upp till nordnorge. En till Linneas jobb och ett till Fiskrensning.. Uäääk... Men vad gör man inte för att få lite cash... kommer iaf inte kunna go down på en kvinna efter de jobbet iaf hahahahhahaha... sorry, to much info kanske.. men whatta fuck :P

på tisdagen skall jag till CVL och se ifall det finns nåt intressant att plugga till

rainbowen är här idag iallafall... imorgon blir det fika med Sanna, sen på nån jävla jobbmässa på arbetsförmedlingen...

Vet ni vad jag nyss kom på, man kan inte bara sitta i soffan och rulla tummarna och vänta att saker och ting ska lösa av sig själv eller att någon annan löser det åt en. nä just de :P

tisdag 11 januari 2011

när ska den där rainbow dyka upp då som Katy Perry snackar om?

i julklapp fick jag en heeeel del pengar.. men pga att jag lever på mindre än existensminum har det mesta runnit upp i mat, hyra, alkohol, cigg... men.. jag har 1000 kvar, en tusenlapp jag fick av min gammelfarmor till kruttant.. den tänker jag inte röra för saker som försvinner lika fort man har köpt det... har två förslag, antingen får de vara den första pengen till min framtida resa (när den nu blir av) eller... så har jag tänkt på två tatueringar. eller 1 men 2 lika... ovanför armbågen...



vad tycker ni?
meningen med tatueringen behåller jag för mig själv, men kom på att det även kan stå för dig och mig Linnea? :D

måndag 10 januari 2011

som jag har skrivit som många gånger tidigare, har jag nu tappat lusten att skriva här på bloggen ännu en gång. har för mkt otäckt inom mig som jag helst vill underlätta för mina nära att veta om.

men tre saker.

1. var i Ed i helgen, saker och ting hände som inte ens är värt att nämna. men sista kvällen var jättemysig, med kortspel, biljard och poker.. å lite öl :)

2. Ikväll har jag och SilverSara varit i Sthlm och lämnat min katt Ronja till Thommy. dit jag snart ska flytta finns det en karl som är allergisk, så de går inte... trodde inte det skulle kännas något speciellt, men hua vad jobbigt det är... lilla ronja.. hon har hört och sett mkt i sina dar, kan inte vara lätt för henne att ha mig som matte :( efter Ronja tänker jag ALDRIG skaffa något djur. det tär för mkt på mig när dom försvinner...

3. Förra året kom jag över en väns blogg, som jag senare valde att avstå från för jag kände att jag fick för mkt information som jag inte riktigt kunde hantera. jag har som många kanske vet väldigt lätt att axla andras problem på just mina axlar. anyway, det funkade bra å så.. men det var inte riktigt dit jag ville komma utan.. Nu finns det en till blogg som jag följer flitigt och jag vet att denna människan även läser min... så jag får väl inom snar framtid bita i det sura äpplet, men jag måste säga detta: är man på ett behandlingshem för att få hjälp, skall man inte gå bakom ryggen på personal och smussla med skit som endast stjälper (stavning?) en och inte hjälper. jag blir så arg, frustrerad och ledsen för jag vet att denna människan gör saker som får henne att flytta två steg bak och inte två steg fram. HUUUUR TÄNKER DU?! förstår du inte? vet du vad jag tycker, jag tycker du ska gå till Sara och tala om vad du håller på med. för du kommer inte långt på det.. detta säger jag till dig endast för att jag bryr mig.
.... Sååå... för att detta inte ska bli "mitt" problem väljer jag nu att avstå från ännu en blogg.

schyst grundplattform att stå på för att må bra är, fast boende och fast jobb.. vad har jag... Inget..

nu tänker jag lägga mig under filten och tycka synd om mig själv för att jag existerar.

tisdag 4 januari 2011

plötsligt så händer det..

... här sitter jag och gräver ner mig så djupt som det bara går, så där nära så jag står och balanserar lite väl mkt... och så var jag inne på en bekants blogg, som hade lagt upp en liten hemmagjord musikvideo med text till Fireworks av Katy Perry. Jag har hört den miljontals gånger, nästan så den blivit lite urtjatad.. men så läste jag texten, och såg den riktiga musikvideon. och hugaligen vad jag rös, på ställen jag inte ens visste jag kunde rysa på.



så nu vill jag att alla mina vänner som har begravt sig under massa skit de senaste åren, läs denna text, se videon. för om du tillåter dig själv, så kan den ge dig styrka :)


Do you ever feel like a plastic bag,
drifting through the wind
wanting to start again?
Do you ever feel, feel so paper thin
like a house of cards,
one blow from caving in?

Do you ever feel already buried deep?
6 feet under screams but no one seems to hear a thing
Do you know that there's still a chance for you
'Cause there's a spark in you

You just gotta ignite, the light, and let it shine
Just own the night like the 4th of July

'Cause baby you're a firework
Come on, show 'em what you're worth
Make 'em go "Oh, oh, oh"
As you shoot across the sky-y-y

Baby, you're a firework
Come on, let your colors burst
Make 'em go "Oh, oh, oh"
You're gonna leave 'em falling down-own-own

You don't have to feel like a waste of space
You're original, cannot be replaced
If you only knew what the future holds
After a hurricane comes a rainbow

Maybe your reason why all the doors are closed
So you could open one that leads you to the perfect road
Like a lightning bolt, your heart will blow
And when it's time, you'll know

Boom, boom, boom
Even brighter than the moon, moon, moon
It's always been inside of you, you, you
And now it's time to let it through-ough-ough



vad säger ni? vad tycker ni nu om denna?



Do you ever feel like a plastic bag,
drifting through the wind
wanting to start again?

Best I Ever Had || Addison/Derek

lördag 1 januari 2011

natten/morgon slutade som en liten sammanfattning av hela år 2010. en berg-och dalbana. Bröt ihop totalt, kände mig så otroligt misslyckad. min morbror var puts väck också... gah... men jag lyckades fan stå emot. inte så jäkla rockigt att börja året med en självskada.

så jag har tänkt så här. Ikväll blir det mitt nyårsfirande... så 1a januari för mig är imorgon :)

tisdag 28 december 2010

År tjugohundratio, årsresumé

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
varit på kryssning

2. Höll du några av dina nyårslöften?
tror inte ens jag hade någon för jag vet att jag inte kan hålla dom.

3. Blev någon/några av dina vänner, föräldrar i år?
en heeeel del...

4. Dog någon som stod dig nära?
har inte varit på begravning i år iallafall.

5. Vilka länder besökte du?
Skottland. Norge också men vette tusan om det räknas? På den här sidan kanske det gör det. Många på jobbet säger: ååå har du varit i Norge (som om det skulle vara något exklusivt.)

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Pengar, resa, en människa jag kan dela mitt hjärta med

7. Vilket/vilka datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
Pink - 26/6, Pink - 23/7, Flytt från LG - 2/10, Galaxy kryssning - 11/11

8. Vad var din största framgång 2010?
skulle du fråga mig så säger jag ingen. frågar du S eller Å så skulle de nog säga att jag har nu lyckats med att hitta vägar ut ur min "frestelse" till att skada mig.

9. Största misstaget?
att läcka en pretty stor hemlighet

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
oo ja... förkyld 2-3-4ggr, sedan självskada på det ett par x antal ggr.

11. Bästa köpet?
säkert någon film, eller mina svarta leggings.. neej, mina stövlar som Linnea har likadana

12. Vad spenderade du mest pengar på?
ÖL... och en del lakrisshott

13. Gjorde någon dig riktigt glad?
Ja. Det jag kan komma på nu är när Sara sa i gröna rummet att hon ville fortsätta vara min KP via kommunen när jag flyttade :)

14. Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2010?
svarar som Cecilia: Jag kopplar inte ihop låtar med ÅR,
utan med människor/händelser.. men nu när jag tänker efter så må det nog vara Manboy med Eric Saade

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
oj, en berg-och dalbana

16. Vad önskar du att du gjort mer?
rört på mig

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Märka min kropp för livet

18. Hur kommer du eller hur tillbringade du julen?
Hemma i skogen

19. Blev du kär i år?
2 ggr.. eller, en utav gångerna började redan sommaren 2009. men de har båda hittat sig någon att dela sitt hjärta med.

20. Hur många one night stands?
2 tror jag.. nej, 3..eller?

21. Favoritprogram på Tv?
i år tar Private Practice hem det priset. Tack vare Kadee Strickland

23. Bästa boken du läste i år?
Stephanie Meyer böckerna :) Fast Portia de rossi kommer inte långt efter

24. Största musikaliska upptäckten?
som i att jag har upptäckt en grupp som existerat länge men som nu fall mig i smaken? Då är det The Script ...eller att jag lärt mig spelat gitarr?

25. Fick du något du önskade dig?
i julklapp? eller över hela året? i julklapp fick jag ju portia de rossi boken? och jag önskade iofs att Pink skulle se just MIG.. vilket hon gjorde på konserten i Göteborg. Vi var tom med på storbildskärmen när hon läste upp våran skylt/lakan

26. Något du önskade dig men inte fick?
Alecia Moore - Split Personality

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
åt middag på thairestaurang med mina fina i uppsala, sov även över på LG :) varför spendera natten ensam? :)

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
ååååja

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
den snyggaste av dom alla hahahahha.. va fan liksom, har börjat jobba på en stor butikskedja!

31. Vad fick dig att må bra?
Vänner

32. Vilken kändis var du mest sugen på?
det pendlade mellan Angelina Jolie Sandra Bullock och Pink. och brudarna i L word! Sedan karaktären Lisbeth Salander

33. Vem saknade du?
S

34. Ditt bästa minne?
tiden på LG.. speciellt under våren och sommaren. och alla konserter. eller när Bella hade druckit en del på festivalen och sen när hon skulle röka :)eller när jag och Hanna sov ute under bar himmel mitt på gräsmattan och diskuterade - Allt är relativt.

35. De bästa nya människorna du träffade?
Alexis, Siri, Oscar, Harald, Agnes, Kattis...Aa men Johanna får vi inte glömma heller :)

....här har ni mina svar för år 2009.... kommer knappt ihåg det året..

söndag 26 december 2010

... and she really did :)




När är det min tur.....

..att få hitta någon att dela säng med? Dela mitt liv med? dela min vardag med? dela mitt hjärta med...? jag vill ha någon vid min sida som håller mig varm, och som jag kan hålla varm. någon som älskar mig för den jag är och ignorerar mina ärr. någon som kan få ta del av mitt förflutna, men låta det stanna i det förflutna. någon som kan få ta del av min framtid, och även vara med i den.... tja det är mkt man vill här i världen... jag vill ha någon vid min sida som kan ta ner mig på jorden, någon som kan limma ihop mig när jag gått sönder. jag vill ha någon, hos mig. jag saknar kärleken.




blir det inge Norge eller USA för mig år 2011 tänker jag bege mig ut på jakt efter the One...! jag vill bli kär i kärleken.


gah, what a selfpitty inlägg..

"I had to find a relationship with someone who could simultaneously make me geow up and keep me forever young. (---) I would bring water lilies home to her every day in summer, I would wrap my arms around her waist as she chopped vegetables, I would fall asleep holding her hand..."

-Portia De Rossi

fredag 24 december 2010

dalai lama dalai lama dalai lama dalai lam...

vid den här tiden är jag äntligen och förhoppningsvis hemma i min egen säng (eller ja, emmas säng men ändå) saknar uppsala och vad hela den staden erbjuder mig. jag är mer hemma där, än "hemma" här. här blir jag 14 år igen. och jag hatar det. jag har lämnat det bakom mig. det har hänt, det händer inte igen. gah...

anyway... snart är julen över. fick ganska schyssta julklappar. en pink tshirt, lack-leggins, snygg tavla, ghost whisperer säsong 4, The l word säsong 5, Avatar extended edition eller va de nu kallas, pengar i massor, benvärmare, en ängel... tja de va nog det stora hela.

jag vill hem å mysas med Ronja. jag vill hem och ge mina nära å kära en stoooor bamsekram. vill nog aldrig tillbaka till den här sidan av sverige igen. MEN, 16e januari måste jag tillbaka för då skall jag, min bror och söta kusin Elton på Disney On Ice :D yeeeey.. fick de i julklapp av Helen och Jacob. SOM jag har tjatat om Disney on ice i flera ååår... :) det ska iofs bli kul...

snart är år 2010 slut... år 2011... det kommer bli mitt år. det har jag bestämt. Karolina gick ju in för det förra nyår, att 2010 skulle bli hennes år. och jag kan nog säga att det har det verkligen. all lycka till henne. så om jag också säger så, så kanske saker och ting händer mig också?

torsdag 23 december 2010

helt plötsligt blir man 14 år igen..

kan det inte bli juldagen snart så jag får åka hem...
jag vill verkligen inte hem. har så sjukt höga impulser, och så ska jag åka till den enda platsen på jorden som gör impulserna starkare.

jävla a kassa... fick svar på en lägenhet nu också. tack men nej tack -du har katt. så himla kul!

kan det inte bli juldagen snart så jag får åka hem....

det finns ett ordspråk som säger: Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv

Jag kan säga att jag står inte fast någonstans, så jag håller väl på med att våga nu då.

onsdag 22 december 2010

hujedamej va bra...

500 spänn att leva på i 4 veckor. jättekul. verkligen. hur i helvete skall jag klara mig på de... det är ju helt lönlöst...GAAH!

måndag 20 december 2010

jag kan inte förmå mig att undra... hur läget är för henne. även fast vi inte är vänner i dagsläget, så har hon betytt mkt för mig under en lång tid och alltid funnits där och varit ett enormt stort stöd. känns som om något håller på att hända där borta, men jag har ingen aning om vad. även fast vi inte är vänner i dagsläget, vill jag vara ett stöd tillbaka....

söndag 19 december 2010

Linus 870509-081219

det är en dag som denna då jag önskar att jag kunde byta situation med Linus. varför varför varför är den stora frågan. varför var han tvungen att försvinna från jorden? jag kunde väl ha gjort de istället. jag har en raaad med anledningar till varför han skulle stannat och jag fått vingar och flugit min väg. men skriver jag ner dom blir de väl världens ramaskri... men det spelar ingen roll, jag kommer alltid tycka att det är orättvist att han försvann och att jag lever.

torsdag 16 december 2010

eftersom jag inte hann hämta ut mina nya sömnpills igår fick jag försöka på egen hand. trodde nästan det skulle gå med tanke på att det gick bra kvällen innan. men ne då, de va nog once in a lifetime eller ren tur att jag somna härom kvällen. för inatt, somnade jag vid halv 4. höll på att få SPUNK! 6.30 ringde klockan. har känt mig bakis hela dagen. att jag inte tänkte på att häva i mig massa öl inatt, då hade jag iallafall somnat... bakfylla-känslan kom ju ändå.

så idag hämtade jag ut de nya. egentligen är det anti-depp men kan användas vid sömnproblem sa farbror doktorn... vet inte riktigt vad jag ska tro när jag läser om det på nätet... ökad vikt. jamen kul Kim. Du har redan gått upp 10 kg på ett år, hur ska det här sluta... smått ångest.. faan..
Mirtazapin heter den iallafall..........

onsdag 15 december 2010

fick papper tillbaka från a kassan idag. så himla kul :) varför kan jag inte få heltid på mitt jobb? hade varit så mkt lättare då... men men... den här gången hade jag fyllt i kassakorten fel. för 5e gången. varje gång jag fyllt i dem har jag haft a kassan på telefonen för att vara heeelt säker på att jag fyllt i rätt... men alla säger ju för fan olika.. blir så förbannad...

funderar på att starta ny blogg. har vid viktiga tidpunkter i mitt liv bytt blogg, kanske är en sådant punk nu? men jag vet inte...


"Med bara fötter mot ett kallt golv,
men ändå finns det värme.

Det finns ett ljus i mörkret.
Det lyser och det ler.
Lågan skiner upp den mörka verklighet.

Solen har slocknat,
och gått ner för länge sen.
Trots det är morgondagen inte borta.

Det finns ett hopp, en vilja att tro.
Livet återvänder, jag vet"


oprah sa något idag med: det där var när du var LITEN. nu är du VUXEN. Smärtan är borta, den var då. Nu är du vuxen och kan ta hand om dig själv. ... Det var ganska klockren kommentar, men ska försöka få tag på exakta meningen.

tisdag 14 december 2010

jag har tappat stinget totalt med att skriva. kan kanske bero på att det är en sån jäkla röra med stuff i skallen på mig så jag vet knappt ut eller in. har kommit till en punkt i livet då jag verkligen har kommit på (som alla har sagt till mig efter studenten) att jag är faktiskt kapabel till preeecis vad som helst. världen ligger nu för mina små fossingar att jag knappt vet vilken ände jag skall börja i. ena dagen är jag sugen på att resa, andra dagen plugga, tredje dagen alltihop, fjärde dagen -New York Film Academy i LA... det är tur att det inte finns något tak på drömmar. och, jag gillar ju film. fast ibland kanske man skall börja i små steg för att nå det stora. så jag började med att skicka in en sen anmälan till universitet här i uppsala på Filmvetenskap en termin, eller om de va en halv termin. ska nog söka till någon engelska kurs också. det är inte så att jag är kass på engelska, men den är nog liiiite rostig (iallafall om man ska ta sig te statera) sen är ju nästa steg, ekonomi. pengar växer inte på träd. tyvärr.

eller om ja ska plugga ett basår och sen plugga till vulkangeolog. det är också ett alternativ..

annars, hmm.. vad ska man skriva. Sanna tog emot SH Skyddsängel-pris igår. hua va glad jag är för hennes skull. och jag måste nog säga att jag är lite stolt över att jag känner henne, plus att hon kommer från ruttna Årjäng :) hon ska verkligen få åka iväg till LA och dansa med Super Dave... helt sjukt otroligt :)

hatar att vara ledig. ledig och kass ekonomi. för vad gör jag? jo jag vaknar runt 11-halv 12. sätter på tv. först är det våra bästa år, sen oprah eller ellen (beroende på vad jag känner för) sen är det jims värld, efter det är det förhäxad. sen är det helt plötsligt mörkt ute. så ser mina dagar ut om jag inte har något planerat och jag bokstavligen talat HATAR det. bajstråkigt är det. men imorgon ska jag packa in julklappar och tvätta. ev sortera något. det finns alltid något att sortera

måndag 6 december 2010

Celtic Woman - A New Journey - You Raise Me Up



denna tillägnas till alla i min närhet som gör att jag orkar stå kvar när det blåser lite alltför kraftigt.

söndag 5 december 2010

undra hur länge man skall försöka kämpa på. hur länge skall det ta innan jag kan slappna av....

hade en jättetrevlig kväll med paret Larsson m.fl på saluhallen igår. att vara med jobbet var lite tuffare men jag klarade mig igenom bowlingen och middagen.

fredag 3 december 2010

"The goal of any surgery is total recovery - to come out better than you were before. Some patients heal quickly and feel immediate relief. For others the healing happens gradually, and it's not until months or even years later that you realize you don't hurt anymore. So the challenge after any surgery is to be patient. But if you can make it through the first weeks and months, if you believe that healing is possible, then you can get your life back. But that's a big if."


-Meredith Grey
"its always darkest before dawn"

-PP

onsdag 1 december 2010

när det är sådant här väder saknar jag verkligen L-G
har så många minnen som gör mig påmind pga vinter... både positiva och negativa...




fredag 26 november 2010



my mind is fuckin twisty...

nu har jag inte jobbat på tre dagar och jag börjar bli galen... måste få göra något....
när L word gick på tvn för en herrans massa år sedan satt både jag och Matilda och svor över den där Jenny -hon va så jäkla störd i skallen-
men nu när jag ser detta på nytt, så känner jag en sådan otrolig empati för denna karaktären. saker som jag så hårt hade kämpat för att trycka undan har på senaste året kommit upp till ytan. och det gör nu att jag ser Jenny på ett helt annat sätt...

aja jag vet... jag blir väääldigt lätt involverad i serier.... my life. min distraktion.


Tack Bella, du är så söt :) miss u

torsdag 25 november 2010

"We should never allow our fears or the expectations of other to set the frontiers of our destiny. Your destiny can't be changed, but it can be challenged. Everyman is born as many men, and dies as a single one"


-NCIS

jag dör inte jag dör inte jag dör inte jag dör inte jag dör inte jag dör inte.

okej. nu sätts mina färdigheter på prov. från ingenstans kom en våg av panikångest. vad har jag lärt mig? vad har jag fått göra? sysselsätta sig med något. fungerar inte värst bra vid midnatt. ringa någon. fungerar heller inte vid den här tidpunkten. omfokusera. försöker. vad känner jag, fysiskt? vad ser jag? hur känns det när jag sitter här i soffan. gå igenom varje cell i kroppen. vad säger dom på tvn... gaaah.... imorgon måste jag nog fråga Sara mellan vilka tidpunkter hon är min KP. för nu skulle jag behöva snacka med någon, någon som kan hjälpa mig att tänka på något annat.


jag får paaaanik.... huvudvärk på köpet med...

jag tar och värmer vetekudden, sätter på L word, bäddar ner mig med en kopp varm mjölk och hoppas det hjälper... tänker inte vakna upp imorgon med ytterligare ett ärr som kan skrämma iväg kvinnor....



i try to get up this time

onsdag 24 november 2010

Minnah ska sjunga Alone på fredagen.... hmmm.......... jag har inte tid, vilja eller ork att uppleva gamla undantrycka känslor.


måndag 22 november 2010

lördag 20 november 2010

"Under the cover of darkness, people do things they never do under the harsh glare of day. Decisions feel wiser. People feel older. But, when the sun rises, you have to take responsibility for what you did in the dark. And face yourself under the cold harsh light of day



-Meredith Grey

fredag 19 november 2010

har letat och letat efter ställe på nätet där man kan ladda hem Ellen De Generes show, tyvärr finns de ingenstans. så jag får hänga på youtube... kom över ett avsnitt då Portia De Rossi är gäst (her own wife om ni inte hade koll på läget :)) en gång i tiden led hon av ätstörningar... En publikfråga löd följande: vad ska man säga till någon man misstänker ha ätstörningar. Portia svarar då: Säg att hon/han ser sjuk ut, det ser ut som du lider. Säg aldrig, Du ser för smal ut. Man kan aldrig se för smal ut tänker en anorektiker, och att höra av man ser smal ut -det blir en komplimang, en belöning. Pga att man har strävat så enormt hårt för att gå ner i vikt.


när jag hörde de orden blev jag helt ställd. hallå, det stämmer ju. fick mig en rejäääl tankeställare... kommer ihåg 2009 när var och varannan människa sa att jag såg så himla smal ut (smal för att vara mig) och att jag borde tänka på att äta... jag har aldrig tidigare tänkt på det, men nu i efterhand, så kände jag mig så himla glad av att höra det..kände mig stolt. och det var exakt så som Portia förklarade..
det var när jag kom till L-G som jag insåg att, fan, mat, det är nog viktigt att få i sig...


har ni tid över kan ni se klippen här, i tre delar:







ni får jättegärna lägga en kommentar eller två om vad ni tyckte om showen

This used to be a funhouse, but now its full of evil clowns

när man har emotionellt personlighetstörning kan man känna väldigt mycket, väldigt intensivt men även under en kort period. man slukas liksom upp av sina egna känslor, och det finns inget annat än just det man känner. inget runt omkring, ingen fakta. det är just då, när man är på väg att förlora sig själv i känslo-karusellen, man behöver bryta tankemönstret. gör precis vad som helst. de första dagarna efter kryssningen var L den enda jag tänkte på. allt associerade jag till henne. Men ju mindre jag tillät mig att tänka på henne, så blev det bättre. Det känns stabilt nu. tanken finns där. hon finns där. men jag är på min vakt för att inte tänka Tänk Om.... för det är just den tanken som ställer till det för mig. det är vid sådana här tillfällen jag saknar Lyrican...

jag är inte lika messed up som jag var när jag flyttade från L-G. För det har faktiskt gått upp för mig att det är ganska schysst ändå att INTE bo där. Plus, vi bor i samma stad. Träffar Sara 1-2 ggr i veckan, likaså Åsa. Pratar med Hanna och Emma. Så på ett sätt, kan man säga att jag är kvar, men ändå inte :)

Jag har schema till vecka 52. Jag ber till Gudarna eller något att jag får förlängt... vissa dagar trivs jag INTE där borta, då vill jag bara springa därifrån, gömma mig, aldrig mer komma tillbaka. men de dagar jag känner att jag gör något, att jag kan något, då är det jäkligt kul! som igår, jisses vad det gick undan :)

Jaha, då har Alecia blivit på tjocken! det är ju kul för henne, men när kommer vi att se henne igen ute på turné?
Jag blir lite väl känslomässigt involverad när jag fick höra att hon var gravid. Under hennes 10 år som artist har jag varit med henne från början. Hennes första låtar som there you go och most girls, de va liksom okej att lyssna på. Sedan kom hennes "breakthrough" album Mizzundastood. Shit i pizzan. Trodde hon hade varit i min skalle för att göra de texterna. När jag och Linnea lyssnade på någon skiva, så var det just DEN. Den tilltalade oss så mkt. Speciellt en låt, eller två... tillslut kanske tre..
Sedan släppte Alecia sitt tredje album Try This. En mer rockig version, dock inte så känslig förutom en låt Save my Life. Holy lord!
Hennes 2 senaste album, Im not dead och Funhouse är nog hennes bästa! Det är mina händelser hon skriver om, det är mina känslor hon skriver om. Jag har nog en egen story till varje låt hon gjort. Hon är en stor förebild för många, däribland för mig. Tänk att det kunde bli människa av Alecia med tanke på hennes uppväxt. Men det var som hon sa på HRC galan: Keep on fighting!




sitter och smider på en långt inlägg... så detta får ni nöja er med så länge...

har migrän, halsont på vänster sida. hur skall det här slutat...


har en vacker fin gammal vän från förr. under låg- och mellanstadiet var vi oskiljaktiga. sen hände högstadiet...

fick nyss veta idag att hon hade förlorat sitt barn.. .hade nästan gått hela tiden ut... för jävligt... på en nivå kan jag förstå exakt hur det känns.. medans resten -vill jag nog inte veta hur det känns...

thinking of you babe

torsdag 18 november 2010

tisdag 16 november 2010

undra om det var mina ärr som skrämde iväg Karolina....
undra om det är mina ärr som skrämmer iväg L....

måndag 15 november 2010

funderar starkt på att sluta blogga för ett tag. pga att det är för mörkt för att skriva. känner inte riktigt för att skriva ner och spy galla om saker som är extremt negativt.

men kryssningen iaf. den va riktigt kul :) mötte jätteunderbara, sköna, galna, roliga människor. lätt att jag kommer att åka igen nästa år! tackar min morbror för f-presenten :)

åkte hem till uppsala sent på fredagskväll. E har varit här så vi har myst typ hela helgen. På lördag beställde vi hem thaimat och hyrde film tillsammans med Bella. Mitt stora feta grekiska semester hette filmen, blev alldeles kär i den :)
Igår gjordes det inte så mkt. E åkte och lämna tillbaka filmen och kom hem med sushi. YUM!
Imorse blev jag väckt av Annika, frågade ifall jag ville jobba idag. Dock var det ett kvällspass och är upptagen då. Men på lördag skall jag jobba. så nu har jag ökat till 4 dagar :) Hon hade talat om för Thommy i torsdags att hon är "fruktansvärt glad och nöjd att hon tog an mig" ett litet minus var att jag var lite tyst. hehe... dom som känner mig har rynkat på pannan när jag talat om det. men kom då fram till att jag kollar helst av läget först bland folk innan jag vågar ta lite plats. Men ändå, alltid kul att höra :)

Nu har E åkt hem. så nu är man själv igen..hmmm... om 3 timmar drar jag till SilverSara iallafall...

som ni kanske ha märkt så har det börjat blomma lite olycklig kärlek inom mig. men har nog bestämt att låta det gå mig förbi. det lär ju gå över nån gång. People have all kind of feelings, doesnt mean you have to act on them. Nä just det!

Denna film såg vi i helgen. WONDERFUL!

söndag 14 november 2010

Pink - Heartbreak Down



..NOT good.

var mkt de senaste dagarna. skriver mer om kryssningen annan gång....


Så här såg Thommy ut dagen efter, när han gick på't igen haha:

Every pressurized system needs a relief valve. There has to be a way to reduce the stress, the tension, before it becomes too much to bare. There has to be a way to find relief because if the pressure doesn't find a way out, it will make one. It will explode. It's the pressure we put on ourselves that's the hardest to bare. The pressure to be better then we already are. The pressure to be better than we think we can be. It never ever lets up. It just builds and builds and builds


-Meredith Grey

onsdag 10 november 2010

Nu följer listan på vad jag har gjort idag:






























jävla huvudvärk/migrän... fan ta den om den är kvar imorgon!
strax innan 20 idag förflyttade jag mig från sängen till soffan... hatar det här. vad jag än gör så exploderar det.... en cigg har jag också, har inte orkat på hela dagen heller men nu känner jag mig lite sugen...ofräsh är jag med. visserligen gick jag upp kl 6 imorse för att duscha men det känns det inte nu (skulle jobba idag, börja 8 men efter turen i duschen kom jag knappt därifrån för det gjorde så ont)
Tänk 23 bast å migrän för första gången EVER, inte illa pinkat...

imorgon:



We are all looking for answers. In medicine, in life, in everything.
Sometimes the answers we were looking for were hiding just below the
surface. Other times, we find answers when we didn't realize we were
asking a question. Sometimes, the answers can catch us completely by
surprise. And sometimes, even when we find t...he answer we've been looking
for, we're still left with a whole helluva lot of questions


-Meredith Grey

cant wait




she cant buried the truth.....
tror jag kommit in i en bloggtorka då jag inte bloggar VARJE dag som jag gjorde tidigare.

men orkar inte. har för mkt och för lite att skriva om

just nu har jag migrän som heter duga. jag dör! var tvungen att stanna hemma från jobbet idag, OCH JAG BEHÖVER DOM PENGARNA! men vill bara halshugga mig själv!

kolsyran är slut också, så inge bubbelvatten... orkar inte ta mig nånstans heller då det värker som in i helvete!

over and out

charlotte king (crawl) | 4x07 tribute

Charlotte King • Can Anybody Help?

tisdag 9 november 2010

varför

varför varför varför.

varför lät jag det bara vara. har inte tänkt så tidigare. men nu. som en blixt från klar himmel.


mycket tankar. många känslor. kan inte min insomningstablett verka snart, så jag slipper det här jag nyss kommit på....

jag visste att jag inte skulle se programmet. men var ju tvungen att se fortsättningen. eftersom det sluta så kaotiskt...

men undrets tid är inte förbi.


You know those made for TV movies where some woman's crouched down naked in a shower holding her knees and sobbing because when she closes her eyes she can still feel the guys hands on her? How when they show the attack the woman's eyes go all blank and still and she goes to some other place in her mind just to deal with the horror of what's happening to her while some Lillith Fair song plays. It is nothing like that. He's sturdy and sweaty and he licks your face and wipes himself off in your hair and when you try to scream he punches you so hard you see God. And then he goes at you again reaping stuff you didn't even know you had because he enjoyed it so much the first time


-Charlotte King, Private Practice

fredag 5 november 2010

jag har en obehaglig gnagande oro i kroppen som jag inte kan sätta fingret på.

Hanna var hos mig igår kväll. jättemysigt, käkade, drack the, mös, tittade på tv och började se en film, men den var för läskig så vi stängde av efter 20 min hehe... igår kväll tog jag en stilnoct (eftersom jag kände mig ganska trygg) jag gav en till hanna också. hehe ja jag säger då de....20 min efter intaget säger Hanna, efter en lång stund tysnad:


Jag skulle känna igen dig även fast du hade en metallcylinder över huvudet. Jag: Å va gulligt. Skulle du känna igen mig om jag bytte kläder också? Hanna: Nej då har jag inget att gå på.


hehe att man kan säga så konstiga saker... asgarva åt det idag iallafall.


den här såg vi igår, fortsatte se den i dagsljus, fortfarande lika läskg.

Stod i kassan idag och personalchefen hade kassan samtidigt. fy fan säger jag bara. jag är fortfarande ganska newbie och ibland måste jag bara fråga. jag är verkligen inte rädd för att fråga de andra, nemas prbs. men att fråga henne, herre gud. jag är ganska bra på att sänka min självkänsla själv, så jag behöver ingen hjälp med det. tillslut röt hon till mig och var ganska dryg. så nu är jag rädd för henne, PÅ RIKTIGT! när min kassatimme hade gått vara det nära till bristningsgränsen. jag kände mig så enormt liten, kass och bara allmänt -för jävlig. tankarna började snurra som de brukar göra. ville bara låsa in mig på toaletten och stanna där tills stängning. men det funkar inte så. det är bara att bita ihop. ville ringa Sara men visste ändå vad hon skulle säga, så jag hoppade det..

men men...

ikväll har jag johanna och linnea käkat thaimat och sett på Idol. imorgon bär det av till Sthlm. ska ut på ett "hetero" ställe imorgon kväll.. vet inte riktigt vad jag känner för det men... hmm.... det skall nog bli kul :)

börjat med imovane nu. 4 ggr i veckan. ikväll tar jag den första. det var några månader sedan men nu minns jag. metallsmaken is here.. gnight

torsdag 4 november 2010

F**kin perfect


Made a wrong turn
Once or twice
Dug my way out
Blood and fire
Bad decisions
That's alright
Welcome to my silly life
Mistreated, misplaced, missundaztood
Miss "no way it's all good"
It didn't slow me down
Mistaken
Always second guessing
Underestimated
Look, I'm still around...

Pretty, pretty please
Don't you ever, ever feel
Like your less than
Fuckin' perfect
Pretty, pretty please
If you ever, ever feel
Like your nothing
You're fuckin' perfect to me

You're so mean
When you talk
About yourself
You are wrong
Change the voices
In your head
Make them like you
Instead
So complicated
Look how big you'll make it
Filled with so much hatred
Such a tired game
It's enough
I've done all i can think of
Chased down all my demons
see you same

You're fuckin' perfect to me
The world stares while i swallow the fear

The only thing i should be drinking is an ice cold beer

So cool in lying and I tried tried
But we try too hard, it's a waste of my time
Done looking for the critics, cuz they're everywhere
They don't like my genes, they don't get my hair
Stringe ourselves and we do it all the time
Why do we do that?
Why do I do that?
Why do I do that?

Pretty, pretty please don't you ever ever feel like you're less then, fucking perfect
Pretty, pretty please if you ever ever feel like you're nothing you're fucking perfect to me


onsdag 3 november 2010

F**kin perfect

såhär innan läggdags, ser jag på facebook att P!NK-gruppen lagt upp ett nytt meddelande... och vad är det inte då om en ny låt!?!?! blev helt eld och lågor.


och det är min fav låt, det ligger på samma länk som den tidigare musikvideon men längst upp till höger kan man trycka på play och lyssna

if you ever feel like you're nothing, you're F**kin Perfect

enjoy :D

godnatt
idag träffade jag Sanna en sväng. tog en fika på stan. när jag sedan gick därifrån gick jag med ett leende på läpparna. allt blir så mkt lättare efter ett samtal med henne.

sen när jag går och lyssnar på Raise your glass, så dyker killen i den ljusblåa kostymen upp i skallen. och jag skrattar.


kom över den här sidan nyss, http://www.365saker.se/ 365 saker man kan göra om man har tråkigt.. kan nog komma till användning.

NU, tvätta.

tisdag 2 november 2010

if you to school for cool...

wao wao wao wao wao :D


Raise Your Glass music video


Den är lite wierd, men förstår man, så älskar man den :D Sen mannen i den ljusblåa kostymen är ju bara för go :)



Raise your glass
if you're wrong
in all the right ways

dirty little freaks


She's my hero

What Phoebe Didn't Know

nu kommer nästa prövning.

snart kanske jag kan gå på lyrica igen, menar jag har ändå pretty mucho här hemma iallfall....

måndag 1 november 2010

funderar på om jag ska skriva ett dokument om mitt liv och ge till de människor som frågar. inom loppet av 3 veckor har jag fått dragit min "livshistoria" 4-5 ggr! börjar bli en aningen trött på det!

dagen idag har spenderats hos SilverSara. har inte gjort sådär jättemkt, käkat frukost, ätit lunch, lagt en jäkla massa pussel och tittat på tv. men kändes rätt skönt att ta det piano och bara va... annars hade jag åkt hem efter läkarsamtalet imorse och bara legat i soffan, och grävt ner mig i tankar och funderingar. men hur långt kommer jag på de?

Jag var kvar hos Sara till runt 16, sen gick jag in till stan istället för bussen, kändes gott. tog svängen förbi Forsa och hälsade på Åsa, kom ut med surdegsbröd och nån smörlängd. Hujedamej vad gott!

ikväll har rebecka varit här. såg på Killers. den dög väl men som sagt, jag förlora mina nerver på bion igår kväll och har inte hittat dom än, så jag blev lite skrämd PÅ EN KOMEDI FILM!?

gnajt

söndag 31 oktober 2010

det var ett par dagar sen jag skrev. men det har varit ganska mkt nu, både fysiskt och psykiskt. har liksom inte haft tid eller ork. sedan så håller jag på att läsa gamla blogginlägg från den dagen jag kom till LG, har nu kommit till april i år... och när man läser det så får jag det verkligen svart på vitt att jag har nog lärt mig RÄTT mycket...

jag hade faktiskt tänkt skriva något klokt, men är för skräckslagen för det. har nyss kommit hem från bio, Paranormal Activity 2.... den va rätt seg till en början, men sen. herre min gud, shit pomfritt. JAG HAR ALDRIG HOPPAT OCH SKRIKIT OCH SLAGITS SÅ MKT tidigare på en bio....
hade det varit en vanlig film hade jag lagt upp trailern här, men jag vågar inte ens hitta den... :P
sen att Ronja leker med något jag inte ens ser, gör inte saken bättre. Plus att Efterlyst-reklamen gick i bakgrund på tvn nyss. jag hoppade två meter (okej nu överdrev jag men jävlar vad rädd jag blev) när det var skottlossning!


imorgon är det läkarsamtal, efter det träffa Sanna och sen hem till SilverSara.... ska bara försöka överleva natten :)

torsdag 28 oktober 2010

inatt hade jag den värsta natten hitills. jävla stilnocten. kan säga att det var sista gången jag tog den iallafall. tur man skall på läkarsamtal på måndag så man kan få ändra den. men det betyder 4 nätter utan sömn. men men..

orkar inte skriva sådär enormt mkt. bjöd silversara på middag förut å sen satt vi och snacka.

du får verkligen inte glömma bort att folk blir arga pga att dom bryr sig!


I'm thankful for my year spent with this family; for everything we shared, every chance we had to grow. I'll take the best of them and lead by their example; where ever I go. A friend told me to be honest with you, so here it goes. This isn't what I want, but I'll take the high road. Maybe it's because I look at everything as a lesson, or I don't want to walk around angry. Or maybe it's because I finally understand. There are things we don't want to happen, but have to accept; things we don't want to know, but have to learn, and people we can't live without, but have to let go


-JJ, criminal minds

tisdag 26 oktober 2010

headache

PANG PANG PANG

När det blir så, så känns det som allt flyter på. om vi visualiserar en flaggstång så är jag högre än flaggtoppen just nu. jag vågade tom visa framfötterna idag på jobbet och möblerade om en hel kläd-vägg, iofs tillsammans med Alexis -men ändå :)

det är tyvärr antingen svart eller vitt...

* Sara har blivit min KP
* Skall träffa Sanna på måndag
* Har sagt till om ökade timmar
* Emma ska ev. flytta till Lkpg, vilket i sin tur betyder att jag tar över lägenheten
* Ska ev ut ikväll
* Ev skräckfilm kväll med Johanna imorgon
* Midda/möte med Sara på torsdag kväll
* Bio med bäste morbror på fredag


denna vecka känns ganska lugn... så samtalet från a kassan imorgon kan helst av allt vänta tycker jag...

måndag 25 oktober 2010

vad är det som gör att jag överlever dag efter dag:

*vänner
*Åsa Nisse och SilverSara
*familjen
*nyfikenheten på livet i allmänhet


jag får verkligen inte glömma bort detta....

jag hatar a kassan och arbetsförmedlingen ännu mer! Skall fråga Annika imorgon hur mkt lön jag får ut på de timmar jag jobbar, för jag vill verkligen inte ha något med dom där idioterna att göra!!!

idag skrev vi på papper på att Sara blir min fortsatt KP. Så nu är det bestämt, och det känns heeeeeeeeeeelt ok :)
Tog en sväng om på stan idag också med Bella. Inhandlade en vinterjacka, hälsa på Åsa, käkade lunch med Åsa... kom hem, försökte ta itu med dessa jäääävla papper och kände hur all lycka rann av mig... men det är bara att arbeta av de stärkande tankarna som alla tjatar om... och där somnade jag i mina grubblerier med Ronja bredvid mig, sen var klockan redan 18.... mat... det är ett sånt jäkla tjat om mat, så jag gjorde mig en omelett, det är ju bättre än inget....

så nu sitter jag här.. väntar på att Johanna skall komma så skall vi se lite film tror jag.... jag har ju en del att välja på.....



Åsa Nisse :)




me and my beloved Bella

söndag 24 oktober 2010

vet inte riktigt vad jag ska säga... eller skriva... tänkte följa ett gott råd och gå ut gå förut, så jag tog på mig kläderna och gick in till stan, tog ca 50 minuter-1 timme... hämtade ett paket och hyrde en film. nån har sagt till mig att man ska ta hand om sig själv när man känner sig lite sårbar så därav hyrfilmen. dock klarade jag inte gå hem då jag hade lyckats fått skoskav på BÅDA fötterna... har betalat räkningar och städad och sett filmen. nu då? försöker hålla mig sysselsatt för att inte tankarna ska spöka... men går inte så bra... jag slappnade tom av förut när jag såg filmen, men va händer. jo jag storbölar! är det ens ett ord?


Filmen jag för övrigt såg var Dear John. Ingen Kim-film, men varför inte? det har varit en sånt jäkla tjat om den filmen så jag fick ju se va de va alla snackar om.. den va inte så dålig heller :)
Köpförbud har jag nu också.. har levt som en liten prinsessa den senaste månaden... spridit pengar hej villt... men nu är det slut på det roliga... och hur lätt kommer det att bli nu när man jobbar i en klädbutik?!

Utsikten 2003-2006

We all want to grow up. We're desperate to get there. Grab all the opportunities we can to live. We're so busy trying to get out of that mess, we don't think about the fact that it's going to be cold out there. Really freaking cold. Because growing up sometimes means leaving people behind. And by the time we stand on our own two feet, we're standing there alone.


-Meredith Grey

lördag 23 oktober 2010

3 generations of Åkermans

idag har jag då varit på det väldige barnkalas och huuua vad trött jag är nu.. jag gjorde inte många ansträngningar men det tar på krafterna att vara på ett kalas med 12-13 st 10 åriga brudar... och att Justin Bieber spelades i bakgrunden på repeart. herre min G!

Men de var riktigt mysigt och trevlig med mkt kärlek och värme i luften :)trivdes rätt bra faktiskt, och är glad över att jag fick komma :) fick träffa Saras mamma också, vilken underbar människa :)
Eftersom jag endast har träffat Patricia en gång tidigare visste ja då inte vad jag skulle köpa i f-present.. så det fick bli godis för nästan 100 spänn i en vacker burk från Lagerhouse, inlindat i hampasnören med döskallar hängandes. och glad blev hon :) så egentligen Kim, vad var du så nervös över?

egentligen önskade jag att jag kände mig lite mer bekväm och varm i kläderna så jag hade kunnat hitta på en massa kul för de små... men då är vi där igen, vem ställer kraven? det är då verkligen inte omgivningen utan jag hittar ju på dom själv... så bort me de...

söndag imorgon.. hmm... betala räkningar och städa, det skall jag nog göra...

fredag 22 oktober 2010

i could really use a wish right now...

... jag måste sluta med stilnocten för vet inte riktigt hur länge jag står ut med dessa mer eller mindre hallucinationer.. men någon sorts sömnmedicin måste jag ha, för annars somnar jag inte...

fredag... och vad säger jag om fredagar. bajs. jag trodde ett tag att jag skulle kunna ta det ganska lugnt ikväll. jag var helt utmattad efter all ränning på stan och sen göra storkok. men så öppna jag ett brev från A kassan och de behöver YTTERLIGARE mer information... sen har jag talat om för dom 3 jävla gånger att jag var på arbetsförmedlingen 15 september enbart för att kika på vad jag hade för möjligheter och att jag inte ska vara ersättningsanmäld förrän 4e oktober... men dom har liksom glömt skriva ner det!
när en sådan liten sak dyker upp, märker man att man inte är fullfjädrad körare för det s.k livet.

på ett ögonblick kan allt förändras -om jag vill- All I can do is keep breathing

torsdag 21 oktober 2010

det är nog meningen att livet skall vara en berg-och dalbana, men är det verkligen meningen att den skall gå så kraftigt?

idag fick jag höra av en kollega att jag var riktigt duktig och han skulle allt framföra det till Annika :) jag ville egentligen att det skulle åka in i det ena örat och ut genom det andra. men jag repeterade för mig själv, om och om igen, att jag skulle ta till mig vad han sa. och låta det stanna i mig. sen hörde jag en välbekant röst som sa: Sträck på dig, upp med näsan (och handgester hehe)

Strax innan lunch dök Malin och Anette upp, huuuua vad glad jag blev :) det var riktigt kul att se dem. Sen fick Anette för sig att hon skulle testa ett par glasögon (med genomskinligt glas) jisses vikken syn! och snacka om vilka skratt det blev därefter... när de gick fick jag kämpa med att hålla tillbaka tårarna... bara en sån grej, glasögon-incidenten gjorde mig påminn om vilka underbara människor som jobbar där ute på LG... hmm...

imorgon är det fredag.. vill verkligen inte vara med om fredagar, de är tuffast... kan man inte hoppa över fredagen så det blir lördag direkt?


I can't tell you what it really is
I can only tell you what it feels like
And right now there's a steel knife
In my windpipe
I can't breathe
But I still fight





omfokusera, tänk tvärtom, se möjligheterna -inte hindren
mmmm vad varmt och skönt det är under täcket... inte sugen alls på att ta mig ut i kylan och till jobbet... tycker allt att sängen lockar mest och gör mig bäst... men... vad är bäst på långt håll?.. JO, att gå till jobbet!!!!