its unfair

okej, hade lite självömkan där ett tag imorse... eller ganska mkt egentligen.. gosh! men jag låg kvar i sängen länge och väl till det värsta var över. Skickade mail till Sunna ang. hennes jobbförslag i stavanger. så nu ska hon ta med sig mitt cv till sin chef så får vi se va som skjer :) Sen fyllde jag i ett stillingschema för Rica Hotel i Mo i Rana.. drygt 2 timmar från Lovund, tror jag. Skall även ringa dom på måndag. Ringde förut men då kom jag till centralbordet, hon tipsade mig om att ringa och prata med en Nina, så då får jag ju göra de :)

det tjänar inget till att ligga ner och klanka ner på sig själv en hel dag. man mår bara sämre. och visst, jag hatar verkligen att jag inte fick jobbet på Lovund, det ger mig total ångest! kändes som om min framtid hängde på den. men, det gäller bara att fokusera på allt omkring istället. om jag ligger och gömmer mig under täcket och önskar att allt vore annorlunda, så händer det ju absolut inget, eller hur?! då de inte blev lovund, så får jag väl kanske ta en helt annan väg då för att ta mig till USA?

"If you only knew what the future holds
After a hurricane comes a rainbow"

en till sak som gör mig smått irriterad på mina val i livet.. hade jag inte hoppat av skolan i Östersund, vet ni var jag hade varit då..? Hade nog vid den här tiden landat i Mocambique! utlandspraktiken har nyss startat för socionomerna uppe i östersund. men istället sitter jag här och är en aningen nervös över min framtid och läser var alla mina ex-klasskamrater landar, thailand, sydamerika, jordanien, kina, peru etc... men å andra sidan, hade jag varit någon bra socionom, utan att ha dealat klart med mina issues i ryggsäcken? jag hade i vartfall inte mött de underbara människor jag har mött de senaste åren. så jag får tänka så istället...


egentligen vill jag skriva, vem är det jag försöker lura. va inte så jävla positiv Kim. Men det är JUST DET JAG MÅSTE VARA FÖR ATT ÖVERLEVA