nu har jag inte skrivit på ett tag.. och det är svårt att komma ihåg vad jag har gjort under dessa dagar....
torsdagen är blank... vet att vi tittade på film och jag var orolig över Ronja som var borta... fredagen lika så, fortfarande ingen katt... så lusten att dra iväg till praktiken var mindre än minst. men det var bara att sätta sig på tåget och se glad ut ändå... när jag hade slutat var jag helt bestämd över att jag skulle ta svängen om Hemköp och inhandla lite stuff... men som en ängel från ovan mötte jag på Sara. så viljan att stå emot höjdes ett par hack. vi tog följe till polishuset där jag skulle hämta mitt pass.. (ser en aningen deprimerad ut på passfotot, så det syns att jag bor på ett behandlingshem haha)
När jag kom hem var det fortfarande ingen Ronja hemma och jag blev bara mer och mer låg. Slängde iväg ett sms till J och sa att idag är det ingen bra dag för Ronja är borta och impulserna skyhöga. efter 2 vänder i skogen och en vända med J så dök Ronja upp. Och gud vad glad jag blev. endorfinkick! leendet gick från ena örat till de andra.
Lördagen... hmm... jo då åkte vi till Arken Zoo, jag handlade lite grejjer till katten och Bella köpte en stor kaninbur till sin Harry :D Skitfin verkligen! efter det tog vi en snabbsväng inom Gränby så jag fick köpa mig de skorna jag hade suktat efter läääänge... sen blev det även en jeanskjol, en tshirt och avmaskningsgrejs till Ronja...
När vi kom hem degade vi i solen och jag tittade på när Bella snickrade ihop buren.
På kvällen fick jag ett infall att hänga på Kim och hennes vän ut. för det skulle ändå inte hända något här hemma... och det var ganska kul faktiskt. och när man har druckit en del så blir man ganska djup och sentimental men det gick galant ändå. det blev en aningen mkt skratt iallafall :D
Söndagen... BAKIS med stort B... Satte på Pink-dvdn och drömde mig bort :) en sådan fantastisk kvinna! På kvällen satte vi på filmen Tretton. Jag har sett den ett x antal gånger och den är lika bra varje gång. Första gången jag såg den var kl 4 på morgonen efter att vi hade fått vetat att Martin (fritidsledare på Utsikten) skulle sluta. det var också då en liten bit av min värld rasade samman. han betydde otroligt mkt för mig och var ett enormt bra stöd. och så bara slutar han. övergiven. och att se den filmen gjorde inte mig bättre utan sämre... sov inte en blund den natten. minns det som det vore igår.
Sen vid 21 satte vi på The White Noise- The light. Uff... ruggig film så mkt så hjärtat slog trippelslag ibland....
Detta är vad jag kommer ihåg av alla dessa dagar jag inte skrivit något på :S
Vissa dagar känns det som att terapin inte ger mig något. vissa dagar tvärtom. den här gången gav det mig väldigt mkt och det är jag nöjd över. såndär lycka då jag vill hjula, fast jag kan inte hjula... första gången jag kände så var med Britt. då kunde jag komma ut därifrån och känna att nu händer det något med mig, NU JÄVLAR :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar