Du sitter fortfarande uppe i mitt bås och jag ser dig varje dag. du finns där. men idag fick jag se ett nytt kort på dig på facebook... din uppgivna min som säger "jag hatar kort men jag ställer upp ändå" :) med dina kolsvarta ögon.
varför var du tvungen att dö för? och varför är jag tvungen att leva? Du som älskade livet och jag som hatar livet? kan vi inte byta plats?
jag vill ha dig tillbaka. jag saknar dig Linus. varför vet jag inte, men det är nog mest att jag vet att vi aldrig kan bli nära vänner nu, utan bara bekanta. jag ville nog inte att det skulle sluta där. du var ju so go...nu är det försent...
kan vi inte byta plats? jag vill ge dig Linus till världen...
*tårar*
det känns som att ju ljusare på utsidan jag blir, desto mörkare på insidan blir jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar